Ska vår landsbygd dö?
Regeringen har antagit ett landsbygdsprogram för att Sverige ska ha en vital landsbygd.
Vad gör Ronneby kommun? Saboterar viktiga sammhällsfuktioner. En negativa syn på kommunens ytterområden genomsyrar de beslut som fattas i stadshuset. Vi vet att detta händer på många håll i landet.
Det är dags att protestera!
Läs mer under Manifest.
Landsbygdsupproret! 
Nu står hela Ronneby landsbygd enad. När jag ringde till alla samhällsföreningar och företagarföreningar för att få stöd för vårt manifest fick jag ett hundraprocentigt stöd. Sedan snart två år tillbaka finns ett kommunbygderåd i Ronneby. Tack vare detta har det skapats ett positivt klimat för samverkan. Det har vi nytta av nu när vi samlar våra krafter för att visa att vi på Ronneby landsbygd står enade. Genom att skriva Ditt namn eller företag under manifestet ökar Du kraften i vårt budskap.
Ola Pagels
GillaGilla
Det är än en gång bevisat att det är på landsbygden som kreaviteten och handlingskraften finns .
Jan-Erik Ronneback
GillaGilla
Var finns visionerna?
Ledande Ronnebypolitiker talar om att ta ansvar! Min fråga är enkel. Ansvar för vadå?
• Ansvar för våra barn och blivande samhällsmedborgare och deras respekt för demokratin?
• Ansvar för att skatteunderlaget vidmakthålls och helst utökas i kommunen så att vi kan utveckla kommunala funktioner och service inom olika områden?
• Ansvar för att befolkningsunderlaget i en kommun som Ronneby utvecklas?
• Ansvar för att låta folk bo där de vill med samma rätt till kommunal service som de som väljer att bo centralt?
Det är enkel matematik att förstå att om en kommun som Ronneby inte utvecklar och satsar på alla sina kommundelar så kommer befolkningsunderlaget att minska. Enkel matematik för alla kan ju inte bo i Ronneby och Kallinge! Har man tänkt sig att bygga skyskrapor i tätorten eller?
När jag för några år sedan var i kontakt med glesbygdsverket och frågade om utflyttningen från landsbygden blev jag upplyst om att visst flyttas det ut, särskilt i kommuner där man medvetet (eller omedvetet) avrustar och nedmonterar viktiga funktioner i landsbygden.
Men det sker även en stor inflyttning till landsbygden. Många föräldrar ser till sina barns uppväxt och vill ha ett bra och naturnära boende med hög livskvalité. Det är främst tre faktorer som påverkar inflyttningen till landsbygd och glesbygd.
• På tredje plats hamnar tillgång till arbete och försörjning på orten.
• På andra plats hamnar tillgång på bra kommunikationer och övrig infrastruktur.
• Den viktigaste faktorn som gör att människor flyttar ut till landsbygden är tillgång till kommunal service, främst barnomsorg och skola.
Definitioner saxade från Wikipedia
Landsbygd, område med lantlig bebyggelse. Begreppet används ofta som motpol till stad. Oftast associeras landsbygd helt eller delvis med det öppna svenska odlingslandskapet.
Glesbygd är i svensk befolkningsstatistik benämning på den del av Sveriges yta som inte är tätorter. I andra sammanhang avser man med begreppet glest befolkade delar av landet i vilka även mindre tätorter ingår. Glesbygdsverket är den statliga myndighet som jobbar med glesbygdsfrågor. De har en definition som säger att områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över 3000 invånare skall definieras som glesbygd vilket gör att endast mindre delar av Småland, Öland och Gotland, västra Svealand, bitar av Roslagen och Bergslagen samt större delen av Norrlands inland faller inom denna definition. Dock tillkommer även öar utan fast landförbindelse, t.ex. Koster och Ven. I verkligheten definieras oftast glesbygd något mer godtyckligt vilket kan innebära att allt som inte utgörs av tätort alternativt tätbefolkad landsbygd är glesbygd till att mindre samhällen och städer som har en demografisk och ekonomisk tillbakagång inkluderas i begreppet.
Om ledande politiker inte ser ett problem i att Ronneby kommun glider ned mot 25000 invånare då ska de öka takten i satsningarna på tätorten i form av rondeller, isbanor m.m. samtidigt som man koncentrerar den kommunala servicen till tätorten i kombination med ordentliga skattehöjningar. Det är ju de kvarvarande kommunmedborgarna som tillsammans skall betala kalaset och ju färre de blir, ju högre blir den kommunala skatten!
Peter Norlin
Bekymrad privatperson
GillaGilla
Enade vi stå…
GillaGilla
Ronneby kommun saknar långsiktig och kortsiktig helhetsplanering för dess landsbygd. Trots detta är man beredd att nu fatta beslut i skolfrågan som helt saknar konsekvensanalys om hur detta påverkar det lokala samhället och hela Ronneby kommuns framtid. Hur våra politiker vågar lägga fram förslag så drastiska beslut på dessa grunder är ofattbart.
De facto: Vad gör då Ronneby kommun i en sådan situation? Som vi alla vet, trots att vi väljare blivit lovade att man skall inte röra skolan under mandatperioden, trots att långsiktig analys saknas för Ronneby landsbygd saknas enligt ovan nedmonterar man grundskolan på ett flertal platser utanför kommuncentra. I detta paket ingår då ett 10 år gammalt högstadium på landsbygden som nu börjar finna sina rätta former, och på vars investering fortfarande cirka 20 miljoner är oavskrivet. Till detta kan läggas
att just denna skola är den modernaste i hela Ronneby kommun vad gäller pedagogik; en sammanhållen F – 9 skola.
Vad skulle man ha gjort? Jag har varit i kontakt med Kalmar kommun. Den kommunen är också socialdemokratiskt styrd, men här har man framtidsvisioner. Kommunen har cirka 60 000 invånare. Kommunledningen har satt som mål att bli 70 000 år 2014. Det är ett djärvt mål, men det genomsyrar hela kommunen. De kommunanställda trimmas ständigt för att denna målformulering skall uppnås. Kommunalrådet reser runt i hela kommunen och tillsammans med
kommuninvånarna hålls utvecklingsdialoger. Budskapet är att hela Kalmar kommun måste utvecklas för att visionen skall nås. För att skapa underlag till detta upprättas för de 12 största tätorterna ute på landsbygden djupgående ortsanalyser. Arbetet leds av planeringsarkitekt
Eleonor Sunesson
Klicka på nedanstående länk så kan Ni se hur ortsanalysen för Ljunbyholm är gjord. Samhället har 2 000 invånare och ligger 15 kilometer från Kalmar: I ortsanalysen sägs klart att samhället bör öka 300 invånare för att nå uppsatta mål för hela Kalmar kommun.
Länken till denna ortsanalys:
Klicka för att komma åt Ortsanalys_ljungbyholm2.pdf
Länken till Boverkets rekommendationer angående ortsanalyser.
Klicka för att komma åt lar_kanna_din_ort.pdf
Detta vore kanske något för Ronneby kommun innan man lägger ner dess landsbygdsskolor.
Som Peter Norlin sa i tidigare inlägg. Det allra viktigaste incítamentet för människor att bosätta sig på landsbygden är en bra skola i dess närhet.
Jag skulle vilja säga. Skall vi locka hit nya invånare till Ronneby kommun? Då skall vi marknadsföra vår moderna skola, vår fina natur. de korta avstånden och närheten till vatten. Då skall man till exempel som studenterna (bland annat blivande landskapsarkitekter) från hela Europa sa. Se vilka möjligheter det finns i Bräkneåns Dalgång. Här ligger både Bräkne-Hoby Backaryd och Hallabro.
Här finns allt natur, närhet både lokalt och internationellt och en modern skola.
GillaGilla
Politikersnack: VÄRNA LANDSBYGDEN!
På vilket sätt undras? Busskommunikationer har i stort sett redan lagts ned i dessa trakter då kommunen inte anser sig ha råd att ge bidrag till LT. Vem åker buss, när det mån-fre avgår endast en tur på morgonen med återkomst på kvällen? Nu vill politiker ta död på Landsbygden genom att även lägga ner dess skolor och ”bussa” eleverna till Ronneby.
Inom Ronneby C(-entrum) cirkulerar det i stort sett tomma bussar veckans alla dagar, men Kommunen hade råd att för miljoner (kronor) bygga en hiss, som knappast alls används.
Skärp er ansvariga politiker och värna verkligen om den landsbygd, som ännu inte har dött ut men vars invånare väl koms ihåg i skattesammanhang!
GillaGilla
Instämmer i att skärpning behövs av ansvariga politiker i Ronneby. Ronneby kommun har just tagit beslut om ett landsbygdspolitiskt program, där det belyses hur viktig landsbygden är för hela kommunen. Landsbygden fungerar inte utan sina
befintliga skolor. Högstadiet i Bräkne-Hoby slutfördes på löpande räkning när budgeterade pengar var slut och blev många av miljoner dyrare. Hela skolan dimmensionerades för 350 elever, trots att det fanns fler då, men dåvarande vice ordförande, Nils-Ingmar Thorell, berättade då att vi snart kommer ner i det antalet. Nu är vi nästan där och då vill samme politiker, tillsammans med socialdemokrater och vänsterpartister, att det ska läggas ner. Likaså lovades vid valet att inte ”röra” skolorna under denna mandatperiod. Är det rimligt att politiker får ljuga? Det lär vi föräldrar och vuxna i skolan våra barn att de inte ska göra. Så alla ni politiker som röstar för nedläggning eller omändring i landsbygdsskolorna hjälper till att visa att det ändå ljugs och att ni struntar i era väljare. Vad har ni ert samvete till, eller har ni inget? Vet hut!
GillaGilla
Jag har inget som helst förtroende för varken Jan-Anders eller Nils-Ingmar utan de verkar tvärtom representera allt det som ”dåligt ledarskap” innebär. Hur det kan få fortsätta år efter år är inget jag begriper men det tyder på maktfullkomlighet och brist på civilkurage i båda partierna.
En tanke om man i Ronneby stadshus inte vill bidra till landsbygden genom att låta oss ha kvar våra skolor : Vi kanske ska sluta bidra till näringslivet i Ronneby. De som bor i norra delen av kommunen kan göra sina inköp i Tingsryd och vi i väster kan handla i Karlshamn istället. Jag tror inte att stollarna med dubbelnamn skulle hålla emot så särskilt länge om Ronnebys butiksinnehavare ifrågasätter deras beslut…
Börjar känna mig desperat nu.
GillaGilla
Som utflyttad Hoby-bo sedan 27 år blir man mörkrädd. Har ingenting förändrats? Jo, visst har det det, högstadiet som byggdes i Hoby, det lokala engagemanget som blivit större och lokala satsningar på kultur och turism, Kustpilen istället för nedläggning av vissa stationer, men det känns som om allting faller tillbaka till 70-talets uppror och debatter kring orterna och landsbygden i Ronneby kommun. Jag minns hur vi ungdomar stred för att få en lokal i Bräkne-Hoby där vi kunde vara på kvällarna, men hänvisades till ett ungdomshus i Ronneby. Men vem kunde åka in till Ronneby kvällstid om man bara var 14-15 år? Skulle vi betala tågbiljetter, eller lifta, eller köra moppe? Vad menade politikerna? Samtidigt som det byggdes fjantiga storartade infarter till Ronneby, som om lilla Ronneby var en riktig storstad! Det var precis samma nedlåtande attityd som verkar finnas idag. Bedrövligt, bedrövligt.
GillaGilla
Ping: Årets Landsbygdskommun - nu är det klart! « Landsbygdsupproret!