En notis i dagens webupplaga av BLT talar om att skolbesluter står fast. Efter att man skyndsamt gjort en konsekvensanalys för samhällena samt en miljökonsekvensanalys för ökade skolskjutsar, finns nu inga hinder kvar. Det ska bli verkligt intressant att se det underlaget!
På Landsbygdsdagen i Bräkne-Hoby idag visade Ola Pagels upp vilken skillnad det kan vara på kommuner. När Kalmar kommun bestämde sig för att hela kommunen skulle leva och frodas gjorde man ordentliga analyser och planer för alla sina småorter. Kalmars 30 A4 sidor för Ljunbyholm, mot Ronnebys 2 om Bräkne-Hoby pekar på allt för stora skillnader i engagemang! Är inte Ronneby kommun allt för liten för att kunna strunta i halva sin befolkning?
Skolbeslutet redan fattat?
Under politiker
Landsbygdsupproret! 
Det är ju inte som att vi har ett val! Vi tillhör ju Ronneby kommun antingen vi vill eller inte. Men de som sitter i Kommunfullmäktige m.fl har ju till jobb att sköta HELA kommunen, inte bara Ronneby stad och det borde de göra även om de inte gillar landsbygden!
GillaGilla
Ja, nu har jag sett underlaget i alla fall. Miljökonsekvensbeskrivning, Samhällskonsekvensbeskrivning och remissyttrande från Kommunbygderådet. 6 sidor totalt blev det. Dokument som någon slängt ihop på lunchrasten! och kommunbygderådet har inte fått yttra sig för det skull gjorts i Maj?
Ja, de vet sannerligen hur en slipsten ska dras…..
GillaGilla
En ny vändning håller på att ta form i skolfrågan: Vi bör pröva möjligheten till folkomröstning.
Vi kan stå i talarstolen (Vi kan bli många) och för hela Sveriges media berätta att vi föreslår en folkomröstning när våra politiker inte tar sitt politiska ansvar.
De har fört oss bakom ljuset när de gick till val med att lova att inte lägga ned några skolor. Vi måste nu ta saken i egna händer och föreslå att frågan måste avgöras av en kommunal folkomröstning.
Våra politiker har inte vårt mandat för att lägga ned några skolor. Efter alla dessa månader av politiskt käbbel syns detta förslag som den naturligaste lösningen på frågan.
GillaGilla
Hej!
Har ni läst BLT till morgonkaffet? Då har ni observerat
att beslutet om Hobyskolans nedläggning står fast och inget parti ändrade sin uppfattning.
Det är tråkigt att en del av våra Hobypolitiker
tänker mer på sina egna ambitioner än på de löften som de gav oss inför sista valet och därmed fick våra röster och vårt förtroende.
Nu vet vi i alla fall vem som vi INTE ska rösta på under
nästa val.
Vi vet också, att prata med kommunen ger lika lite som att prata med en döv.
I praktiken ser det ut så att från och med nästa läsår kommer en del av faciliteterna på Hobyskolan stå helt tomma eller utnyttjas bara till viss del (lokalerna för högstadieklasserna, gymnastiksalen, slöjd- och hemkunskapshuset).
Har våra styrande politiker en klar vision om hur dessa faciliteter skall användas? Hur mycket de kommer att kosta i drift? Hur mycket det kostar att anpassa dessa lokaler till alternativ användning om de det finns någon?
GillaGilla
Hur vill vi egentligen att de förtroendevalda ska agera? Kommunens ekonomi blöder och elevantalet sjunker. Vi kan väl i det läget rimligen inte ha kvar ALLA skolor. Nej, säger nog de flesta, men just vår skola ska vara kvar verkar vara den gängse uppfattningen. Med det resonemanget blir alltså alla skolor kvar och ekonomin förvärras. I vår privata ekonomi måste intäkter och utgifter balansera, det är likadant med en kommuns ekonomi. Så frågan kvarstår: Hur ska de förstroendevalda agera?
Enda alternativet till liggande förslag som jag kan se är att bussa elever från stan till Bräkne-Hoby.
Det kan inte vara lätt att fatta ekonomiskt kloka beslut i sådana här fall. Har vi andra någon som helst förståelse för det?
GillaGilla
Vi vill att politikerna ska tänka kommunen som en helhet. Att lägga ner skolor är inte bara en fråga om barn som bussas. Det är frågan om att göra Ronneby till en oattraktiv kommun, som ingen vill flytta till. Det är frågan om att inte få det tillskott med arbetande skattebetalare som behövs för att få ekonomi i den här kommunen.
Fråga dig istället; varför blöder kommunen pengar?! Sedan 80-talet har vi gått från en tom kommun till en kommun med högskola, stora IT-företag, F-9-skola som bedriver undervisning efter nationella riktlinjer (och en förhoppning om att resterande skolor ska efterfölja). Vad har hänt sedan dess? Högskolan försvinner, IT-företagen försvinner, pedagogiken för den unga generationen ska tillbaka till samma läge som 1980!
Varför klarar inte politikerna av att se att nästa steg måste vara småföretagandet? Småföretag drivs av familjer som är beroende av en fungerande närmiljö.
Det har tagits fram flera alternativa förslag, som dessutom sparar pengar bättre än det som kommunledningen har visat. Varför kan de inte utvärdera dessa? Varför rusar de fram med stängda ögon utan att veta vilka konsekvenserna blir, varken ekonomiska, miljömässiga eller sociala?
Nej, det är sannerligen inte lätt att fatta kloka beslut. Men ska besluten ens bli kloka måste man sätta sig ned och värdera olika möjligheter. Man kan inte hålla fast vid samma linje i tio månader – en linje som bevisligen INTE sparar pengar åt kommunen.
GillaGilla
Situationen är ganska lik i många kommuner idag med sjunkande elevantal. Frågan är ju också: Hur små skolor kan vi ha? Det är inte fallet när det gäller Hoby, men i de andra fallen kan man nog ställa sig den frågan. I fallet Kuggeboda t ex är det ju bara några kilometer in till Listerby.
Då ropas det på friskolor och så sitter kommunen där med Svarte Petter och får betala i alla fall, dvs vi skattebetalare får stå för fiolerna. Det hela görs ju inte heller lättare av många idag vill sänka skatterna – i vilket fall inte höja dem. Politikerna gör ju inte detta för att jävlas med folk, väl? De har ett ansvar för ekonomin! Får väl se hur det går nu med ökad arbetslöshet och folk som lämnat a-kassan. Det blir väl socialen!?
Alternativ finns kanske i fallet Hoby, men hur göra med resten?
GillaGilla
Ola har rätt. Kommunfullmäktige har inte vårt mandat att lägga ned, avveckla och flytta skolverksamhet. I S, Fp och Kd Manifest efter valet 2006 finns stadgat att skolor i mindre tätorter skall behållas. Detta tolkar jag som att inga skolor skall läggas ned.
Jag håller med kommunledningen om att åtgärder behöver vidtas för en ökad måluppfyllnad samt att det måste bedrivas likvärdig utbildning i kommunens skolor. När lokalutredning – skolorganisation presenterades fanns ingen ekonomisk kalkyl gjord. Där fanns ingen ekonomisk redovisning vad förändringarna skulle kunna komma att innebära.
Det fanns däremot ett besparingskrav på 4-5 miljoner kronor och därför var det alldeles tvunget att lokalutredningens förslag skulle drivas igenom. Med en besparing på dessa 4-5 miljoner kronorna skulle det alltså gå att nå en högre måluppfyllnad och jämnare / likvärdig utbildning vid skolorna i Ronneby.
Efter ifrågasättande av lokalutredning, krav, tjat och skäll från bl a oss föräldrar så kom kommunledningen på att det kunde vara lämpligt att göra en ekonomisk utredning (vilken gjordes under ca 10 dgr, bara rena siffror, ingen konsekvensbeskrivning vad förändringar kunde komma att innebära).
Då visade det sig att det kunde bli större besparing än 4-5 Milj kr. Uppemot 9 milj kr skulle det kunna sparas. Under sommaren blev det dock klart att de styrande var oense och för att få till stånd en förändring i linje med Lokalutredning så blev sparkrav nu en reform och satsning. En reform som kräver 7 – 8 milj kr från ändrad organisation samt tillförsel av 4-5 milj kronor vilka S, Fp och V garanterar skall tillföras. Vi talar dock fortfarande om Lokalutredningens förslag (häri finns inga alternativa förslag eller redovisade konsekvenser).
Vi visade att det finns ytterligare besparingsmöjligheter utan att ändra skolorganisationen. Därvid tillsatte kommunledningen en ny ekonomisk utredning som fick i uppgift att visa vad tre olika lösningar skulle komma att kosta. Efter ånyo en snabbutredning visade det sig att kostnadsminskning med oförändrad organisation stannar vid 9 milj kr, alltså 5 milj kr mer än vad som från början skulle behövas.
Med nedläggning, avveckling och flytt av verksamhet stannar kostnadsminskningen vid 11,3 resp 11,6. Detta förutsätter dock att alla skolskjutsbarn från Hoby åker tåg till och från Ronneby. Där finns inga detaljberäkningar kring matarbussar för de ungdomar som måste vidare från Hoby för att komma hem. Beräkning av lärarantal visar brister. Detta innebär med mycket stor sannolikhet att skillnad i kostnadminskning inte är 2,6 milj kr utan mycket mindre, alltså är förslagen likvärdiga. DET FINNS FORTFARANDE INGEN FULLÖDIG KONSEKVENSBESKRIVNING.
Kommunalrådet har producerat en miljökonsekvensbeskrivning och samhällskonsekvensbeskrivning på ca 3 sidor. Hela skrivelsen som är svar till Kommunfullmäktige på återremiss är på 6 sidor. Från mitt perspektiv är detta förfarande ett hån mot fullmäktige. Ja, Fullmäktige ger i beslut uppdrag till Kommunstyrelse att ta fram svar till ett antal frågor. Är det då lämpligt att KS ordförande själv sätter sig och författar svaren istället för att använda sig av expertis? Jag tolkar att det är kommunalrådet själv som skrivit svaret eftersom där finns ingen hänvisning till vem som annars har tagit fram underlaget.
S, Fp och V driver nu igenom sitt OMORGANISATION på ett beslutsunderlag som var undermåligt från början och som har måst kompletterats ett flertal gånger efter att VI ifrågasatt innehållet och dessutom kunnat visa på klara brister.
Nödvändiga åtgärder enl ”Omorganisation” i syfte att nå högre måluppfyllnad och likvärdiga skolor kan genomföras med en oförändrad skolorganisation. Det finns visat i ekonomiska utredningar.
S, Fp och V driver trots detta igenom förslag som presenterades i Lokalutredning – skolorganisation.
Kommunfullmäktige har inte vårt mandat att lägga ned, avveckla och flytta skolverksamhet.
Vi har visat att den finns ekonomi nog att vidta nödvändiga åtgärder med en tills vidare bibehållen skolorganisation. Ändå väljer KS att föreslå till KF att skolorganisationen skall förändras med hjälp av nedläggning, avveckling och flytt av verksamhet.
S, Fp och V, med outtalat stöd av även Kd, har valt att inte lyssna på vad vi vill. Vi vill ha en bättre skola men inte på det sättet som S, Fp och V har valt.
Det som kvarstår för oss är att driva detta till en kommunal folkomröstning för oavsett vad vi kan argumentera med som kommer S, Fp och V inte att lyssna.
GillaGilla
till Sven Eriksson
Har kommunen granskat ALLA F-9 skolor?
Har BARA Hobyskolan en negativ utveckling?
Hur är det med Snäckebacken och Kallinge skolor?
Hur kommer tillväxten i Hoby kommer att se ut 2010, 2011, 2012…?
Varför just Hobyeleverna ska bussas och inte Kallingeeleverna till Hoby och delvis Snäck?
Och den sista: hur klarar kommunens blödande ekonomi den nya ridhuset?
GillaGilla
Jag kan försöka svara på några av Marinas frågor:
Det finns bara EN F-9-skola i Ronneby kommun och det är Hoby. Övriga kallar kommunen för F-9-spår, men mig veterligen finns det inget samarbete mellan de lägre och de högre årskurserna. F-9-skolor är ett nationellt direktiv.
Det finns ingen negativ utveckling i Hoby. Det finns ingen markant minskning av elevantal.
Skolverkets undersökningar visar att mål- och studieresultaten i Hoby ligger på samma nivå som Snäck. Kritiken mot Hobyskolan rörde elevernas möjlighet till delaktighet. Därför har man fr o m i höst särskilda teamdagar där alla elever i blandade grupper går igenom, resonerar och lägger upp mål för skolämnena.
Barnkullarna minskar radikalt i Ronneby (kan vara till följd av nedläggning av stora arbetsplatser och sämre inflyttning). Snäck har enligt Skolverket relativt bra mål- och studieresultat. Vi vet också att det varit stökigt med mycket gängbildning på Snäck, men att man nu fått ordning på det.
Kallinge visar (och har länge gjort) sämre resultat. Enligt Thorell har detta att göra med ”socioekonomiska” faktorer. Vad det nu ska betyda? För på de andra två högstadieskolorna finns det också elever med väldigt olika bakgrund. Jag har den sanna övertygelsen om att det finns pedagogiska lösningar för Kallinge. Kallingeskolorna skulle behöva omformas till F-9-skola och tillåtas vara mindre, för att sudda ut stadieövergångarna och ge barnen en mer långsiktig syn på lärande. De inbussade barnen från östra kommunen skulle istället kunna gå på Snäck.
Tillväxten av barnkullar är särskilt stor i Kuggeboda och Hallabro, antagligen relativt konstant i Hoby, medan den är minskande i Ronneby centralort. 2012 är man uppe på höga siffror igen.
Tja, varför ska just Hobyskolan som är kommunens enda F-9-skola med en bra utvecklingstrend ska brytas sönder; det undrar vi också.
Om jag förstått det hela rätt så har ridhusplanerna lagts på is pga det ekonomiska läget. Men det är ändå intressant att ställa siffror mot varandra. Just nu vill de styrande spara 2 miljoner (tror dom att det är, den eknomiska utredningen är så dåligt gjord att dessa siffror skulle hamna i felmarginalen) genom att låta 170 elever börja bussa, förstöra lärarlag och rasera förtroende och tillit som elever och lärare tillsammans byggt upp. Ridhuset hamnade på en nota på i runda slängar 45 miljoner. Sen har vi fått lära oss att vi inte får blanda ihop pengar som rör skola med andra saker, inga päron och äpplen här inte. Men visst är skillnaderna i summorna hisnande….?
GillaGilla
En förklaring bara. Jag är relativt nyinflyttad till kommunen och känner inte till gamla vallöften eller liknande. Det jag vill uppnå är att vi måste försöka förstå det besvärliga i situationen och därigenom ha en viss förståelse för de förtroendevalda och deras våndor. Det är ingen avundsvärd situation. Vi kan inte bara köra på som vanligt och låtsas som ingenting. Naturligtvis vill också jag ha en skola som är jämlik inom kommunen. Idag varierar lärartätheten per 100 elever alldeles för mycket, till nackdel för Ronneby tätort om jag förstått siffrorna rätt.
Till dess barnkullarna har ökat igen måste alltså något göras. Vad är frågan? Själv väcker jag frågan om att bussa elever i andra riktningen, till Hoby. Skulle en folkomröstning i hela kommunen kunna ge svar? Tveksam till det. Vidtas inga åtgärder så återstår bara en rejäl skattehöjning. 50-80 öre är väl redan aviserat, men det krävs säkert mer om alla skolor ska behållas. Denna fråga skulle i så fall behöva vara med i folkomröstningen tror jag.
Ja, ridhus och bandybana får nog skjutas på framtiden.
GillaGilla
Skattehöjning blir det oavsett eftersom den, enligt de styrande, krävs för att få ihop budgeten. Gör inte misstaget att koppla ihop skattehöjning och omorganisation skola för där finns inget. ”Omorganisation” går i princip att genomföra inom skolans ram, läs FOG-nämndens, och det utan att ändra skolorganisationen. ”Omorganisation” går ut på att öka måluppfyllnad, erhålla en likvärdig utbildning oavsett skola, införa skolfrukost vid år 7-9. Dessutom skall vi komma ihåg att Regeringen kommer att skjuta till ekonomiska medel för satsning på skola bl a för vidareutbildning för förskollärare, stödinsatser för svenska och matematik om jag inte missminner mig. Jag är övertygad att den styrande konstellationen kommer att söka få del av dessa statsbidrag. Skulle inte förvåna mig om det är dessa ekonomiska medel som i förlängningen är den summan pengar som de styrande ”lovat” att skjuta till för att ”Omorganisation” sakll komma till stånd.
GillaGilla
Sven, nu är det ju så att Förslaget som ligger (det aviserade NIT o JAP tydligt vid förra fullmäktige) INTE är en besparing utan en SATSNIG! Man vill lägga ner och beskära just våra skolor för att få till ett mer kvalitativ pedagogik samt högre måluppfyllnad i de skolor som finns kvar. För att genomföra de projekt som NIT planerar så måste han få fram ytterligare 4 miljoner utöver de ”sparade”. Var de ska tas ifrån är inte redovisat men NIT medelar att de ”kommer att ta ansvar för finnansieringen”. Då undrar jag, vore det inte bättre att satsa de 4 miljonerna som NIT har i ärmen på de skolor och barn som behöver mer kvalitativ pedagogik för att klara måluppfyllelsen? Och låta våra barn (och föräldrar) vara trygga på våra små skolor. Dessutom vill jag påpeka att hallabros dagis är fullt och att det ingalunda saknas barn i den skolan framöver, Kuggeboda ökar med hela 83% !! till 2012 och Hobys elevantal är konstant. Precis rätt för det antal skolan är byggd för. Endast Backaryd har ett negativt tal i prognosen men om kommunen hade lagt lika mycket energi på att utveckla de små orterna som de gör på att tvinga igenom dåligt underbygda förslag i fullmäktige, så hade det lätt kunna avhjälpas.
Jag tycker att det är verkligt bra att du engagerar dig Sven, alldeles för många bara struntar i politiken men jag tycker att du ska gräva lite djupare
Med Vänlig Hälsning
Linda Mattisson Olsson
GillaGilla
Tack Sven,
för dina inlägg här på bloggen. Det är jätteviktigt att ställa de svåra frågorna och att ifrågasätta. Det är först då som tillfällen uppstår för riktig diskussion. Då blir man tvungen att rannsaka argument och gå tillbaka och titta på vad som egentligen har hänt.
Det är just bra dialoger vi vill ha, för att ge förutsättningar för att rätt fakta kommer fram.
Fortsätt så!
/Landsbygdsupproret
GillaGilla
Ping: Årets Landsbygdskommun - nu är det klart! « Landsbygdsupproret!