Den stora skoldöden-en landsbygdsfråga!

Landsbygdskrönika i fyra delar

Del 1 – Flera hundra skolor läggs ner

Vi i Ronneby kommun är långt ifrån ensamma om att ha en uppslitande skoldebatt eller om att drabbas av nedlagda skolor. De senaste fyra åren har enligt TV4, fler än hundra skolor stängts i Sverige, och fler blir det.
Allt fler glesbygdsskolor läggs ner. Det visar ny statistik från Glesbygdsverket. Något som även drabbat länet. I Vetlanda kommun har nedläggningshoten mot mindre skolor skapat het debatt om landsbygdens framtid. I Björköby har ortsborna gått samman för att rädda både skolan – och orten. Oron för en skolnedläggning är stor i Björköby, säger föräldern Carina Ek Hansson.

Läs hela artikeln här: Radio p4- Jönköping

…………………………………………….

Landsbygdskrönika i fyra delar

Del 2 – Den likvärdiga skolan en myt

Borde skolan bli statlig igen?
Metta Fjelkner och Camilo Von Greiff, Lärarnas Riksförbund, skrev i en debattartikel i DN att kommunerna misslyckats i sitt uppdrag om skolorna och att den likvärdiga skolan i dagens samhälle blott är en myt. I själva fallet menar man att det finns 290 olika skolsystem.

”Decentraliseringen av finansieringsansvaret för skolan, där kommunerna sköter det staten tidigare åtog sig, kan därför på goda grunder sägas ha haft negativa konsekvenser för den nationella likvärdigheten. De tydliga olikheterna i kommunernas resursfördelning måste därför ses som ett allvarligt hot mot en likvärdig utbildning.
De försök som gjorts från statligt håll att försöka garantera en miniminivå inom vissa områden genom att ge kommunerna öronmärkta bidrag för skolan har heller inte inneburit något lyft för skolan som verksamhet. Ny forskning från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) visar bland annat att statliga medel tenderar att öka lönekostnaderna i den kommunala administrationen i stor utsträckning i stället för att nå exempelvis skolan, som resurserna var avsedda för. Detta måste betecknas som högst anmärkningsvärt.”

Kanske kan man här ana en del av problemet. När kommunerna tog över ansvaret för skolan blev det också upp till dem att bestämma med vilka medel verksamheten ska drivas. När budgeten inte går ihop är skolan ett bra ställe att skära på. Medborgarna i den verksamheten har ingen rösträtt och deras främsta företrädare, föräldrarna, betraktas allmänt som överspända typer med mycket lite förståelse för hur en dylik verksamhet måste bedrivas och behöver alltså inte tas hänsyn till. Att lägga ner skolor på landsbygden är att föredra eftersom det där finns färre personer (läs väljare) som kan ta illa upp och protestera. Man kan också hänvisa till att de är dyrare att driva. Skulle de människor som direkt drabbas av en nedläggning protestera och få en opinion med sig kan man snabbt kväsa denna genom att hota med att annan verksamhet då måste stryka på foten i stället. Som en annan skola, eller sämre äldrevård. På detta sätt sår man splittring eftersom varje människa främst ser till sig själv, även politiker.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Landsbygdsupproret, Levande Landsbygd, politiker, skola & lärande

3 responses to “Den stora skoldöden-en landsbygdsfråga!

  1. Pingback: Den stora skoldöden - en landsbygdsfråga! « Landsbygdsupproret!

  2. Pingback: Den stora skoldöden - en landsbygdsfråga! « Landsbygdsupproret!

  3. Pingback: Kvaliteten i den svenska skolan sjunker! « Landsbygdsupproret!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s