Nu hotas återigen tågsträckor i landet.
Västerdalsbanan hotas av nedläggning. Västerdalsbanan sträcker sig från Borlänge till Malung och enligt Banverket har den låg trafik. Tågsträckan anses vara långsam och det lär finnas ett förslag om att öka hastigheten genom att lägga ner stationer längs sträckan. Då skulle man vinna hela 10 minuter (!) från Malung till Borlänge.
Tio minuter låter inte som någon världsomvälvande tidsvinst på en resa som tar ca 2 timmar, utan rör sig snarare om en taktik som politiker och tjänstemän ägnat sig på rutin åt de senaste åren; att utarma för att sedan kunna visa på vikande statistik.
Eller som en kvinna, som veckopendlar från Äppelbo till östra delen av landet, uttryckte det:
”Läste igår i tidningen ett förslag att dra in hållplatser längs Västerdalsbanan, bl a Äppelbo, för att komma 10 minuter tidigare till Borlänge. Fullständigt ointressant om jag inte kan kliva på! Vill ha hållplatsen kvar! Vill fortsätta åka tåg!”
Det mest häpnadsväckande är avsaknaden av miljödiskussionen. Banverket vill ersätta Västerdalsbanan med en bredare väg, som skulle kunna ta hand om den hårda belastningen av vägarna upp till Sälenfjällen. Varför vänder man inte på frågan och elektrifierar banan så att man skapar en hållbar utveckling både för turismen, pendling och godstrafik? Lösningar som här alldeles självklara när man pratar om stadsområden.