Skolfrukost nyttigt – om man hinner äta!

I dagens BLT kan vi läsa om att Högavångsskolan i Olofström har infört skolfrukost. Lärare och de få elever som äter den verkar vara överens om att det är bra och att man orkar mer. MEN de som kommer med buss till Olofström hinner inte äta någon skolfrukost innan skolan börjar, schemat är för tight. Det finns ingen rast under förmiddagen som är tillräckligt lång att äta på, så trots att buffén står framme till klockan 10.00 är det bäst att de elever som inte bor i tätorten fortsätter äta frukost hemma.

Det är inte svårt att förstå att vi nu undrar hur våra tågåkande ungdomar från Ronnebys ytterområde ska få tid att äta sin utlovade frukost.

10-20 elever njuter av den dignande frukostbuffén på Högavång och nog får man en klump i magen av att tänka på hur man i Ronneby offrat fyra skolor för frukost.

Läs artikeln om Högavång här: BLT

Så här gick det till

I kommentarerna under ”Beslutet redan fattat?” har Hans Sjöberg gjort en sammanställning av hur turerna har varit i frågan. Det är mycket tänkvärd läsning! Det visas mycket tydligt hur det inte alls längre är frågan om  att göra ekonomiska besparingar eller skapa skolor med bättre pedagogik och resultat för samtliga barn i kommunen. LÄS DETTA!

Blogg: Låt hela Sverige leva!

I Ronneby kommun har politikerna bestämt sig för att inte lyssna. Trots alla rapporter som tagits fram kring hur skolorna utanför centralorten Ronneby kan bevaras utan extra kostnader har kommunpolitikerna bestämt sig för att driva igenom beslutet.

Ronneby får just nu stå som exempel för vad som verkar hända på många håll i vårt land. På nationell nivå har det tagits fram bestämmelser och riktlinjer om att behålla och utveckla för en levande landsbygd – att satsa på turistnäring, närodlat, hållbar utveckling, färre miljöförstörande transporter och att skolor ska vara nära barnen.

Vad gör kommunerna? De förstår inte dessa riktlinjer, utan agerar till favör för centralorten. Det riksdagen beslutar raserar kommunerna.

I Ronneby:

• minskar barnkullarna i centralorten samtidigt som de ökar/består på landsbygden
• vill därför kommunpolitikerna lägga ner högstadiet på landsbygden för att fylla de tomma lokalerna i stan
• vill man försvaga den del av kommunen, som har tillväxt i form av företag och boende.
• vill man lägga ner den enda F-9-skolan i kommunen, genom att ta bort högstadiet, helt emot det nationella beslut som finns med F-9-skolor som mål.
• vill man cementera den gamla skolorganisationen enligt Läroplan 80 och menar att lärare från landets lärarhögskolan inte går att använda i organisationen. Kommunpolitikerna verkar inte veta om att skolor ska arbeta efter Läroplan 94 med F-9-skolor, vilket lärarhögskolan i över tio år har utbildat lärare för.
• vill låta barn i Backaryd och Hallabro byta skola vart tredje år.