Idag, söndagen den 22 mars, hölls Forum Landsbygd på Naturbruksgymnasiet i Hoby på temat Nu lyfter vi landsbygden. Ronneby kommunbygderåd tillsammans med projektet Hjärtats fröjd bjöd in till en eftermiddag med diskussioner kring landsbygdens möjligheter. |
|
Eftermiddagen började med att Mikael Blomquist, framgångsrik entreprenör och grundare till Roxtec, berättade om hur han en gång startade i ett garage och inga tillgångar och utvecklade företaget till ett globalt miljardföretag. Mikael pratade om vikten av att ha en gemensam vilja, en själ, som den absolut viktigaste faktorn till framgång. Att varken se gränser eller begränsningar, utan bara genomföra saker efter eget huvud. Många var de bevingade uttryck som Mikael lämnade ifrån sig. Vad sägs om det här axplocket:
Michael Blomqvist
|
”Regelverk får inte ta död på kreativa idéer”
”Det viktigaste är sättet att jobba och verka”
”Tänk gränslöst, se bara möjligheter”
”Resurssnålhet och enkla lösningar”
”Ladda med innehåll, en upplevelse”
”Lös inte allt vid köksbordet, skaffa externa rådgivare”
|
Jens Bengtsson, ordförande i kommunbygderådet, berättade om en resa som gjorts till en mässa i Nederländerna för att ta reda på hur stort intresse det finns bland holländarna att flytta till Sverige och Blekinge.
Jens Bengtsson & Ebon Kaisajuntti
Det fanns ett stort intresse, som nästan helt och hållet rörde ett boende på landsbygden. Näringslivschefen, Marcus Sandekjer, påpekade att man nu är ute i god tid för ett problem med låga invånarsiffror man står inför de närmaste åren. Nu skall det göras en sammanställning kring vilka behov inflyttare har och vad kommunen kan göra. Man kan inte låta bli att undra över varför det är lättare locka folk från Holland än från Karlskrona?
Vad gav då denna söndag i mars?
Har vi lyft landsbygden? Landsbygdsupproret kan inte låta bli att reflektera över två dilemman i diskussionen som fördes.
Det första är problemet att snabbt definiera kritiker som gnällspikar och lydande av jantelagen. Har man lagt ribban på den här nivån har man genast talat om för alla parter att vill någon kritisera det system som råder är man bara en bakåtsträvare. Vad får ett sådant perspektiv för effekt på en diskussion? Man söker genast efter klyschor! Exempel på lyckade projekt, nätverksarbeten och vikten av samarbete.
Visst, det är inte dåligt att det händer saker, och positiva dessutom, men hur ska det över huvud taget gå att lägga upp en strategi till något bättre om man vägrar att fundera på vilken position man har för tillfället? Inom strategiutveckling pratar man ofta om tre stadier. I det första stadiet analyserar man det gällande läget. Då kan man visa på saker som både fungerar och inte fungerar. Då kan man peka på behov som är uppfyllda och behov som inte är uppfyllda. I det andra stadiet skapar man en vision om vart man vill. Visionen är fri från begränsningar, men försöker leva upp till, eller överträffa, behoven man vill fylla. Och i det sista stadiet funderar man på vilken väg man ska ta. Vad kan vi göra här och nu.
Genom att skumma på ytan och prata i blomsterspråk om vidden av ”möten”, ”dialoger”, ”arbeta tillsammans”, osv kommer man inte ens i närheten av stadie ett. Dessutom har man genast iscensatt den så förhatliga jantelagen: ”Kom inte här med ditt negativa tänk! Ska du vara sån så kan du låta bli!”
Birgitta Jonasson, Helena Mellqvist, Linda Mattisson Olsson
Den andra viktiga frågan rör just det som kanske inte kan ses som kärnverksamheten för företagaren. Det som är en nödvändighet för att kunna fungera som maka, make, förälder och för den delen barn till äldre. Själva affärsidén och drivkraften till att etablera en rörelse kommer från varje individ, men förutsättningarna runt omkring står i regel myndigheter för. Om både stadsbor och holländare ska våga bosätta sig på landsbygden behövs det inte bara arbetstillfällen, utan också en service som gör att boendet fungerar. Den service i form av sjukvård, barnomsorg, skola och äldrevård som kommunen är ämnad att ta hand om.
Som företagare behövs även fungerande processer med myndigheter och tjänstemän. I vissa fall, som exempelvis samarbete med länsstyrelsen, har man redan sett en bättre och öppnare dialog. I andra fall, som i fråga om skolorna på landsbygden, har samarbetet med landsbygdsborna i det stora hela havererat.
Marcus Sandekjer, Michael Blomqvist
Som vanligt är det ju eftersnacket som är det mest intressanta! Det är då man vågar ställa de brännande frågorna till varandra; ”Lever vi i Ronneby kommun verkligen i en demokrati?”, ”Har vi verkligen politiker i kommunen som är tillräckligt kunniga för att leda en kommun?”, ”Om oppositionen vinner i nästa val, kommer dom då att ha rätt förutsättningar?” Frågor som skulle kunna debatteras i det oändliga.
Summeringen av dagen är om landsbygden ens hann taxa ut under denna eftermiddag. Det kommer att behövas ytterligare dagar för diskussion och då utan att lägga ett krav på positivt tänkande. Våga istället ta konflikterna direkt i debatten. Problemet är att vi landsbygdsbor i regel inte får tänka alls på offentliga arenor. När vi väl får chansen låt oss då få tänka fritt!