Kommunal skola, ett misslyckat experiment

”Vi vill att staten återtar ansvaret för skolväsendet”
”Vi tar – som första parti – tydlig ställning för ett återförstatligande av skolan. Två årtionden efter den svenska skolans kommunalisering vet vi att resultaten inte blev bättre – de blev sämre. Det är därför hög tid att inför nästa mandatperiod föra en öppen och konstruktiv debatt om hur skolan ska styras i framtiden. Inför landsmötet i höst föreslår parti­styrelsen att Folkpartiet ska verka för en övergång till ett statligt huvudmannaskap. Ett skäl för ökat statligt ansvarstagande är alla barns rätt till likvärdig utbildning.”

Detta skriver Folkpartiets styrelse med Björklund i spetsen idag på DN Debatt Folkpartiet har dragit den slutsatsen att skola i kommunal regi inte blir rättvis och Landsbygdsupproret håller med.

Folkpartisterna understryker i sin artikel att det inte är de personer som bestämmer över skolväsendet man kritiserar.  Ändå är svårt att inte se förslaget som en stor smäll på fingrarna inte minst till de ledarmöter ute i kommunerna från partiets egna led som hjälpt till att skynda på skolans förfall.  Att återta kontrollen är statens enda väg för att stoppa slakten på den svenska skolan.

En statlig skola är i sig inte någon garanti för att det blir tätare mellan landsbygdsskolorna, men däremot skulle inte skolpengar kunna användas i det kommunala politiska rävspelet. Som att kvitta skolfrukost mot nedlagd skola. Kanske skulle resultat och kvalitet också spela en större roll för en huvudman med ett vidare perspektiv än den lokala maktbalansen.

Man kan ju undra om detta ställningstagande måhända grundar sig i de otaliga ilskna samtal Folkpartiet mottagit det senaste året, angående partiets sätt att lokalt använda skolan som slagpåse och hårdvaluta i kommunalpolitiska uppgörelser …

Ronneby i sluttande plan

Rapporterna tätnar om Ronnebys otrevliga rutschbana utför. Inte bara kommunen har problem med sina finanser. Nu stänger också två butiker som funnits länge i Ronneby; JC och Sko dej. I torsdagens (27/8) BLT skriver kommunalrådet Jan Anders Palmqvist om hur man prioriterat i finanserna. Han har också sedan före semestern infört en ny rutin: ”Demokrati ställer krav på oss alla att vara delaktiga i debatt och diskussioner med respekt för varandras åsikter och att vi redovisa alternativ”.

Att förändra sitt arbetssätt så radikalt kommer att kräva både energi och engagemang av kommunens politiker och tjänsemän. Under året som gått har föräldrar och landsbygdsaktiva fått erfara att det inte lönar sig att presentera förslag eftersom kommunens ledande politiker och tjänstemän varit helt ovilliga att strategiskt bearbeta förslag som kommit från kommuninvånare.

Nu är det upp till bevis. Kommuninvånarna kallar sin kommun Titanic, men det saknas inte förslag! Många presenteras bland kommentarerna på BLT:s webbplats. Tidigare har vi även rapporterat om idégruppen som startat på Facebook. Här är några av förslagen på åtgärder från kommuninvånarem:

”Nej Ronneby måste göra något drastiskt nu. Jag tänker främst på att ändra själva stadskärnan till något gemytligare så kanske fler Ronnebybor stannar kvar och handlar i stan. Torget ser hemskt ut!”

”Jag skulle vilja ha ett kallbadhus i anslutning till havet – öppet hela året med bastu och bryggor. En fin hopkoppling med Ronneby Brunn som kurort. Plats? På en brygga ut i havet mellan Ekenäs och Karön?”

”Jag saknar en riktig camping.Man kan inte hänvisa alla turister till Brunns hotellet.Jag vet få barnfamiljer som tillbringar 3-4 veckors sem på hotell i Sverige:-) Med en större camping belägen i utkanten av centrum kan man erbjuda cykel/gångavstånd till både havet och centrum.”

”Helt rätt att Ronneby behöver något liknande vatten land. Nu kan det vara på gång. Ronneby brunnsbad ska byggas om och förhoppningsvis så blir det som ritningarna visar idag. Det kommer då bli ett mini vattenland. Helt perfekt för Ronneby och oss som bor här, men det kommer även att dra till sig turister.”

”Vattenland i all ära, men vi har en hel kust med spännande inslag som toppar vilket vattenland som helst.
Titta bara på Torkö stenbrott och vilken potental där finns om man bara kunnat enas om att hitta gemensamma vägar. Finns mängder av natur och friluftsliv med grottor och andra spännande saker som inte kostar en hel förmögenhet att bygga upp.
Ronneby anser jag behöver hitta sin ”lilla” charm inte ta efter det som finns i varje kommun. vad har vi för unikt i kommunen som ingen annan har? Vi har underbara paddelstråk, fiske, båtsafaris, segling m.m.”

”Ronneby är ju ”Hjärtat i Sveriges trädgård” och det finns otroligt mycket vackra trädgårdar och Brunnsparken. Sverige flödar nästan över av trädgårdsintresserade människor som åker land och rike runt för att får inspiration. Här finns en jättemöjlighet. Gör moderna rabatter i delar av brunnsparken som designas av kända och okända människor, avtäck dem inför publik. Håll kurser i trädgårdsdesign etc.”

”Uteserveringar är ju väldigt trevligt, men de verkar ju bara bli färre eftersom kommunen tar hutlöst betalt!”

”Ett fik/cafe som inte stänger så tidigt som nuvarande gör på helger,Och då menar jag typ contan ställen.”

”Det jag saknar i Ronneby är en stor lekplats! Inte bara några få gungor och en sandlåda… En riktigt klätterställning… Möjlighet att duka upp fika korgen medans barnen leker… Båten i Brunnsparken har ett kanonläge…men det är ju bara en båt inget annant runt omkring…”

”Det vi behöver i Ronneby just nu är politiker och tjänstemän som inte vill se att Ronneby bli en spökstad! Andra städer frodas och folk gör av med pengar både till höger och vänster medans folk i Ronneby flyr. Vi behöver bli bättre på att få hit större klädeskedjor, Torget borde göras mer inbjudande (ta karlskrona som exempel med många fina uteserveringar)”

”Jag saknar kommunikationer runt Ronneby. Om man inte har bil i denna stad, så är man ”fast”.
Sen skulle jag vilja ha ett bilfritt torg, vilket borde kunna fixas mycket enkelt.
Alla avgaser från bilar som bara kör runt är helt onödiga!”

Medveten strategi?

En eloge till kommunen! För första gången har man visat att man kan fundera ut en strategi…!

Om någon undrar varför det inte var så många som mötte upp till kommunfullmäktiges omröstning om folkomröstningen berodde detta på att kommunens skoltjänstemän planerat visning av Snäckebacksskolans lokaler för föräldrarna exakt samma tid. Som god förälder vill man ju se vad man kan komma att skicka sina barn till, så de allra flesta valde att besöka skolan.

Tidigare under dagen hade barnen besökt både Snäck och Kallinge. Och som närvarande kan man lugnt påstå att mer krut lades på att informera föräldrarna än på elevernas besök. Det var ett långt och späckat program som tog andan ur de flesta. Föräldrar som tyckte att de sett tillräckligt droppade av och flera valde då att bege sig ner till stadshuset istället.

En intressant uppgift hördes viskas under rundturen; Peter Bowin var själv elev på Snäck under 70–talet, men enligt det äldre lärargardet var han ytterst sällan närvarande i undervisningen…

Demokrati – för folket eller för politiker?!

Nej till folkomröstning! Frågan avgjordes ikväll efter en lång debatt och votering.  24–23 med en nedlagd röst av kd.

Argumenten mot en folkomröstning var många, men de mest framträdande var den förskjutning av demokratibegreppet som debattörerna mot folkomröstingen gav prov på. Kerstin Johansson hävdade med bestämdhet att demokrati endast finns vart fjärde år och Peter Bowin menade att de som röstat på honom måste tolerera att han kan ta fel beslut, eftersom han ändå blivit vald. Han kan alltså inte se sig själv ha något slags ansvar inför sina väljare, att lyssna till det som händer i samhället och de behov som uppstår bland folket.

Bowin kunde denna kväll (återigen) inte låta bli att citera ett stycke ur Liftarens guide till Galaxen och menade att frågan varit felaktigt ställd: ”Vill du som politiker sluta fatta beslut fram till valet 2010? NEJ!” skrek han. Vad han verkligen menade med detta kan vi endast tolka. Menar han att om man låter en folkomröstning gå igenom nu, så kommer alla frågor att leda till folkomröstning? Detta är i och för sig helt logiskt om politikerna ytterst sällan agerar efter sina väljares behov.

Frågan om folkomröstning har hela tiden behandlats av politikerna som grus i maskineriet, något som inte alls borde finnas där. Det är kanske dags att upplysa våra kommunpolitiker om att rätten att begära folkomröstning är ett demokratiskt verktyg. Ett instrument som är reglerat i kommunallagen (5 kap. 23 §).

Om man som både Johansson och Bowin uttrycker en oro om att politikerns röst kan skadas av en folkomröstning måste man fråga sig varför folkomröstningen som ett demokratiskt instrument över huvud taget finns inskrivet i våra grundlag! Tvärtom, talar politiker på högre nivåer om att stärka folkomröstningen med att göra den tvingande om antalet underskrifter överstiger 10%.

Att Ulla Svensson lade ner sin röst är väl ingen kioskvältare precis. Hon har ju hela tiden hållit sin linje! Däremot är det ingen som begriper vad denna linje egentligen är…

Den långa debatten är ett bevis på att det fanns en stor osäkerhet inför framtiden. Ronny Pettersson (v), återkom flera gånger till friskolan som beviljats etablering: ”Vi vet inte hur situationen ser ut till hösten, vi kanske har en friskola då, vilket Gud förbjude!”

På torsdag avgörs årets stora demokratifråga – är folkets åsikt viktig?

Kom till Kommunfullmäktige torsdag kväll (26/2) och visa med din närvaro att demokrati och medbestämmande för kommunens invånare är viktigt för kommunens framtid. Klockan 18,30 startar fullmäktigesammanträdet i Stadshuset i Ronneby. Under mötet kommer kommunfullmäktige att rösta om huruvida invånarna har rätt att ta ställning till skolnedläggningarna genom en folkomröstning.

Vill du ställa en fråga så måste den vara inlämnad minst 10 minuter i förväg. Frågor får endast beröra det som tas upp på dagordningen. Dagordningen hittar du här: Dagordning
Om du inte kan gå på mötet, glöm inte att du kan lyssna via weben: www.ronneby.se

Vem vill lyssna till folkets röst?

Det verkade solklart, inte kan man ignorera 14% av den röstberättigade befolkningen? I Ronneby är det inget vinnande argument. Radio Blekinge redovisar idag hur partierna röstade i Kommunstyrelsen.
Vårt hopp står nu till dem som värnar om demokratin och det blir garanterat en spännande upplösning på frågan på kommunfullmäktigemötet, torsdagen den 26 februari. Missa inte det!

Nej till folkomröstning

Radio Blekinge 11 februari

Det fortsätter att se tveksamt ut om det ska bli en folkomröstning i Ronneby kommun om skolnedläggningarna.

Läs hela notisen här: Blekinge Radio

God nattsömn och folkets jubel genom politiskt mod i Ronneby

Publicerad 10 februari i BLT; Debatt

Kan man folkomrösta om skolorganisationen i Ronneby?

Vad man kan och bör folkomrösta om är en svår fråga. Saker och ting måste ses i en helhet och starkt budgetpåverkande omröstningar är vanskligt.
Nu är inte folkomröstningen om skolfrågan en fråga om man ska lägga ned ett visst antal skolor. Frågan gäller i stället om att skjuta upp ställningstagandet till efter valet. Då kan varje parti i valet ange hur de vill organisera skolan på bästa sätt för både elever, lärare och den kommunala ekonomins skull.

Med tanke på de uppgifter som under senare tid framkommit om hur den nya skolorganisationen ska kunna sjösättas och de problem som finns kring detta vore det nog klokt att fundera över om befintligt förslag/beslut vinner något på att forceras fram.
Problem som finns är:

-Fyra till fem miljoner kronor i underskott redan 2008 och där Tommy Ahlqvist sett till att rektor redan gjort kraftfulla åtgärder genom att förändra lärartätheten. I Hoby innebär det redan i dagsläget att man är nere i det av politikerna stipulerade värdet genom att ta bort tre tjänster avsedda för stödundervisning.
Om uppgifterna stämmer är lärartätheten per 100 elever i Hoby nu 8.9 och Hobyskolan har fått tagit 30 procent av den ålagda besparingen för hela kommunen. Dessutom finns stora tveksamheter om både lärartätheten i Hobyskolans 1–6 och om kompetensbredden är tillräcklig för de lärare som blir kvar där.
Skola handlar inte bara om optimal bemanning utan om kvalitet, pedagogik och utveckling.

-Oklarheter finns om vilka tjänster som kan dras in när den nya organisationen sjösätts för att fortfarande bibehålla rimliga krav på behöriga lärare och inte frångå LAS-regler.
Besvärliga och långdragna förhandlingar står inför dörren och risken är uppenbar att besvikna föräldrar på andra skolor börjar agera när deras barns lärare får sluta för att ersättas av exempelvis en Hobylärare.

-Friskolan i Soft Center som får sitt tillstånd precis i ett läge när det finns stort missnöje bland föräldrar och elever.

-?Ingen vet i dag hur skolfrukosten ska organiseras och hinnas med under skoldagen enligt den särskilda omställningsgeneralen Tore Aronsson.

-Oklarheter om tågtransporterna till och från Hoby finns avseende säkerheten på perrongerna och ombord. Vi talar om cirka 100 ungdomar i 13–15-års- ålder som ska samsas om utrymme och de 50-talet tomma stolar som enligt statistik finns vid aktuella avgångar.
Enligt omställningsgeneralen kan det bli aktuellt med buss eftersom säkerheten ombord på skolbussarna har utvecklats positivt under de senare åren. Blir det inte tåg faller stora delar av besparingseffekten.

Om den politiska viljan trots allt är att genomföra förslaget riskerar man nu att få ännu mera vrede, med många som börjar på friskola samt att man i dagsläget inte kan avgöra om förslaget får de ekonomiska effekter som eftersträvas och om löften i samband med detta kan uppfyllas.
Dessutom verkar det som att med en kraftfullare styrning kan det underskott som finns inom skolan lösas redan nu.
Med kommande minskande elevkullar inne i Ronneby centrum (Hoby har minimal minskning) kan liknande åtgärder möta de ekonomiskt nödvändiga besparingarna.

Det finns all anledning att fundera över hur Hobys utveckling hade sett ut om man för tio år sedan inte satsat på en skola.
Hoby har minimal minskning av elevantalet jämfört med de centrala skolorna vilket tyder på att det finns unga människor som vill leva och bo på landet.

En begäran om folkomröstning är en demokratisk yttring och när 3?300 skrivit på, vilket motsvarar cirka 14,5 procent av den röstberättigade befolkningen, är det en klar yttring över att frågan bör skjutas upp till efter valet.
Vet man dessutom att omröstningen i fullmäktige byggde på att några ordinarie fullmäktigeledamöter stannade hemma för att förslaget skulle gå igenom är det ännu tydligare att frågan inte är förankrad ens i det representativa urvalet av befolkningen (fullmäktige).
Dessutom vet vi att JanAnders och i alla fall delar av S är tveksamma till att folkomrösta så kanske nedanstående kan vara en lösning?
Genom att skjuta upp verkställigheten av skolorganisation till efter valet skulle man visa inte bara politiskt mod, man skulle få en god nattsömn och folkets jubel. Då behövs ingen folkomröstning.
Lasse Bourelius
Hans Sjöberg
Alexander von Buxhoeveden
Linda Mattisson Olsson

Sådan herre …

På Lotta Grönings blogg, Aftonbladet redogör hon idag för att det är

”Skitsnack att hela Sverige ska leva”

Hon menar att riksdag och stat centralicerar vilt och att allt mer av beslutandeprocessen sker långt ifrån de människor det handlar om.

Är det då konstigt att detta sprider sig ner i leden, man tänker storregioner, att alla viktiga beslut ska tas centralt och att på det viset ska alla göra lika och man ska kunna kvalitetsäkra och dokumentera, alla på en gång och i samma utförande.

Våra lokala förmågor känner narturligtvis vind i seglen. ”Allt ska till centralorten!”. Kan staten, kan vi. Man ser säkert framför sig hur bra allt ska bli när man samlat allt på ett ställe, men glömmer samtidigt att en stor del av befolkningen inte befinner sig där. Man glömmer att det finns människor att ta hänsyn till.

Människor som inte vill lämnas utanför beslutsprocessen och som inte vill få små klappar på huvudet. Människor som vill bo utanför centralorten och ändå räknas.

I den pågående grundlagsutredningen har många yttrat sig. Påfallande många röster säger samma sak. Nämligen att medborgarna måste få större delaktighet och medbestämmande i de kommunala besluten men det lär inte få någon större genomslagskraft här,  i mitten av Blekinge.

Har man räknesticka på kommunen?

Tommy Ahlqvist, verksamhetschef för skolorna i Ronneby, uttalade i går vid ett föräldramöte följande :

• Hela skolverksamheten ska spara 5 miljoner kronor redan under denna och nästa termin.
• Utav de 5 miljonerna ska 1 sparas på bara Hallabro/Backaryd
• Den miljonen ska utgöras av lärartjänster och inget annat! Föräldrar framförde igår att det kan finnas andra möjligheter att spara på de bägge skolorna men Ahlqvist var obeveklig, det är lärartjänster som ska bort.
• Vilka tjänster som ska bort ska lärarna själva utreda. De får alltså hålla sin egen strypsnara.
• Alla pedagoger ska räknas även de som endast jobbar som resurs åt en enda elev, bara assistenter utan pedagogisk examen tas bort från lärartätheten och hamnar då i en “annan kassa”.
• Om man kan komma upp med en  sådan lösning får skolorna stå orörda till nästa år.
• Ingen kvittning mot sparade pengar i skolskjutsar kan göras eftersom det är en “annan kassa”
• Förslaget skall vara klart redan i februari.

En fråga som genast uppenbarar sig är, hur blir det med “lärartätheten” på de bägge skolorna. Ponera att man tar bort två hela lärartjänster räknat på bägge skolorna och att dessa båda är ordinarie lärare, eftersom man inte kan ta bort de pedagoger som arbetar som resurs åt individer. Kommer eleverna att ha tillräckligt med lärare för alla lektioner som skolplanen innebär?

Nästa fråga blir, vart tog den stora satsningen på kommunens skolor vägen?
Fast kommunen kanske inte sträcker sig utanför sista rondellen?

Ska man anställa “assistenter” för att genomföra  det stora läsprojektet? Vilken kassa ska det tas i från?

Och de kvarvarande högstadiernas nya, extra social- och specialpedagoger, vilken kassa ska det tas i från?

Det är ju annars lätt att tro att alla pengar kommer från samma kassa, nämligen skattebetalarnas plånbok, men när kommunen räknar så hjälper det inte om man sparar i fall det är på fel konto!

Till sist: Den utlovade frukosten för högstadieeleverna blir på sin höjd en fralla under förmiddagen. Man undrar ju om de politiker som drivit den frågan känner sig nöjda med sin insats nu?

Säkerhet till och från skolan

En Hoby-föräldrar frågade Tommy Ahlqvist, verksamhetschef för skolan i Ronneby, om man kommer att tolerera att barnen står upp på tåget till och från Ronneby. Ahlqvist svarade då att det inte är acceptabelt. Detta verkar vara ett klokt uttalande, eftersom regelverk för bussar i allmänhet säger att passagerare ska sitta fastspända. Och inbromsningar och olyckor händer ju även på tåg.

Landsbygdsupproret kontaktade Länstrafiken för att höra om frågan. I den senaste räkningen är det ca 120-130 passagerare på avgångarna 7.45 och 16.00. Totalt tar tåget 229 sittande passagerare, och en snabb överslagsberäkning visar då att med 110 elever kommer tåget att bli mer än fullt. Något extra tågset kan man inte sätta in, eftersom perrongen i Bräkne-Hoby inte är tillräckligt lång. Blekingetrafiken menar att de har rätt att ha stående passagerare och som de själva säger ”utan att göra avkall på säkerheten”. De hänvisade också till att man står väldigt mycket på tågen i Malmöregionen.

Vi är många föräldrar som själva var pendlande elever på 80-talet till Skogsgårdsskolan. Då stod vi också. Det fanns inga bälten och kommunen snålade med pengar med för få bussar som följd. Detta innebar att eleverna trängdes för att komma ombord först, för att slippa stå i gången. Idag ser man detta som vansinne. Åtskilliga olyckor hände då och har hänt sedan dess med bussar. Och krav på bälten och bältesanvändning har införts på bussar i allmänhet sedan dess.

Skillnaden mot tåg är en riskbedömningsfråga. Vid svåra tågolyckor, som tack och lov sker väldigt sällan, är förödelsen och dödstalen höga. Inbromsningar däremot kan ske och är relativt harmlösa, så till vida att passagerarna sitter ner och helst då med ryggen i färdriktningen, så att de slipper slungas iväg inne i vagnen.

Ni ledamöter som beslutade om detta i kommunfullmäktige; visste ni att det är detta ni tagit beslut om? Nej, visst ja, hur skulle ni ha kunnat veta det! Att ta fram en konsekvensbeskrivning ansågs ju som onödigt!