Category Archives: Landsbygdsupproret

Sociala webben på Tjärö

Bild 6 I helgen valde nästan 300 personer från hela Sverige (och t o m Danmark) att träffas på Tjärö i Blekinge skärgård. Sweden Social Web Camp iscensattes av What’s Next och hade till syfte att få webbutvecklare, bloggare, kreatörer och kommunikatörer att mötas på en sommarö för att ha det trevligt tillsammans och diskutera den sociala webben; vad som händer och vart den är på väg.

Landsbygdsupproret var givetvis på plats hela helgen och representerade inte bara Bräknebygden, utan var också en av ett antal företag och organisationer från Karlshamnsområdet som deltog i campet.

Alla huserade i stugor och tält och diskussionspassen hölls i lador, uthus, stugor och ute på stenhällarna. Det som särskilt fångade vårt intresse var diskussioner kring öppenhet, makt och social klyftor i samhället och på webben. Joakim Jardenberg (som benämner sig själv som VD, rebell och konsult)  presenterade projektet Makten och Öppenheten, som har till syfte att få Sveriges myndigheter att göra data tillgängligt för allmänheten. Med öppenheten skulle utvecklare och innovatörer kunna skapa nya spännande och samhällsutvecklande tjänster. Problemet ligger i myndigheternas tröghet och ovilja att tillämpa den öppenhet som Sverige i regel skryter vitt och brett med. Som exempel nämnde Jardenberg att svenska utvecklare som skapar vädertjänster använder det danska DMI och norska YR, eftersom SMHI vägrar att gör den svenska meteorologiska datan tillgänglig för allmänheten. I den efterföljande diskussionen lyftes det fram att med en större öppenhet måste det kanske dras tydligare gränser för vad som ska vara tillgängligt och vad som kan anses som integitetskränkande.

Foto: Emanuel Hallklint

Foto: Emanuel Hallklint

Medan den största delen av campdeltagarna valde att få en titt av en ny hypad tjänst av Twingly, var vi en handfull som valde att besöka Daniel Erkstams diskussion ”Digitala klyftor, finns de?”. Diskussionen kom att sträcka sig från handikappade som behöver en webb som är bättre designad till webben som ett medium för att påvisa klyftor i samhället. Jessica Ritzén berättade om Fattigbloggen; då hon som journalist valde att leva en månad på socialbidrag och samtidigt blogga upplevelsen. Frågan blir om webben skapar klyftor, genom att inte vara tillgänglig för alla, eller om den kan lyfta fram en marginaliserad och osynlig grupp i samhället. Landsbygdsupproret berättade givetvis om vår existens och hur bloggen har kommit att engagera inte bara en kommun, utan medborgare från Skåne till Norrbotten.

Sweden Social Web Camp hade förmågan att locka en blandning av webbaktörer; allt från de mest tekniska ”nördarna” till marknadsförare och samhällsdebattörer.

Och alla var överens om att miljön, långt ner i Sverige, ute på en ö, med sporadisk tillgång till bredband har skapat nya tankar, nya idéer och nya relationer.

På lördagsnatten tog What’s Next tillfället i akt att göra en s. k. ”fulsändning” från ön. Du kan se den här.

Fler rapporter från ön: Anders Frick, You, us & them, Kulturbloggen, Sydsvenskan

Lämna en kommentar

Filed under Idéer & framtid, Internet, Landsbygdsupproret, Levande Landsbygd

Sommaren är kanske inte över än…

… men Landsbygdsupproret har märkt att nu börjar det rulla igen.

Vi hälsar alla trogna landsbygdsälskare tillbaka till Landsbygdsupprorets blogg efter en välbehövlig sommarledighet, då vi har försökt att få blodet att stilla sig en aning. Men nu pumpar vi igång igen.

Vi ska åter försöka bevaka händelser i vår närhet och spännande saker i hela riket. Som tidigare tar vi tacksamt emot tips om jämställdheten mellan stad och land, makthavare och väljare.

Vi hörs och ses!

sommar09

Lämna en kommentar

Filed under Landsbygdsupproret, Levande Landsbygd

Kontraurbanisering!

Är ett begrepp som vi inte ofta hör men som flitigt diskuterades under 1900-talets slut. Att det finns människor som vill vända på flyttlassen och bege sig från staden till landsbygden betraktas ofta som något vi landsbygdsbor hittat på men är en faktisk omständighet. Tyvärr ställer våra makthavare inte upp på en sådan omvänd ordning, vi förnekas möjligheterna att erbjuda attraktiva boenden och miljöer för dem som vill flytta. Att viljan finns att leva på landet är en sak men man söker sig inte till platser där den sociala servicen fattas.
Synen på landsbygden behöver förändras för även om vi fortfarande har  hårt arbetande lantbrukare som odlar marken och föder upp djur så är de numera i minoritet. De flesta som idag bor på vår landsbygd har en helt annan profession och många har egna företag eller pendlar till små och stora städer. Den tiden då varje hushåll på landet i viss mån var själförsörjande med höns i hönshuset, potatis på en åkerlapp och en ko i båset är borta sedan länge.

Vår landsbygd är unik, vacker och en fantastisk plats att bo på. Att satsa på landsbygden är inte en insats för några få utan en satsning för framtiden. Kontraurbaniseringen är ett faktum i många av våra europeiska länder idag. Att bo nära naturen har blivit hög status och människor söker sig till områden som kan erbjuda det de önskar. Naturnära med bibehållen service.

Hur kan det komma sig att Sverige som i övrigt så gärna ser sig som ett land som går före har så svårt att se trenden och uppfatta att landsbygden är ett starkt kort för framtiden?

Borde Svensk Landsbygd skaffa sig en egen PR konsult för att ge rätt image? Kanske är det lättare att förtå budskapet tryckt på glättat papper….

Lämna en kommentar

Filed under Landsbygdsupproret, Levande Landsbygd

God nattsömn och folkets jubel genom politiskt mod i Ronneby

Publicerad 10 februari i BLT; Debatt

Kan man folkomrösta om skolorganisationen i Ronneby?

Vad man kan och bör folkomrösta om är en svår fråga. Saker och ting måste ses i en helhet och starkt budgetpåverkande omröstningar är vanskligt.
Nu är inte folkomröstningen om skolfrågan en fråga om man ska lägga ned ett visst antal skolor. Frågan gäller i stället om att skjuta upp ställningstagandet till efter valet. Då kan varje parti i valet ange hur de vill organisera skolan på bästa sätt för både elever, lärare och den kommunala ekonomins skull.

Med tanke på de uppgifter som under senare tid framkommit om hur den nya skolorganisationen ska kunna sjösättas och de problem som finns kring detta vore det nog klokt att fundera över om befintligt förslag/beslut vinner något på att forceras fram.
Problem som finns är:

-Fyra till fem miljoner kronor i underskott redan 2008 och där Tommy Ahlqvist sett till att rektor redan gjort kraftfulla åtgärder genom att förändra lärartätheten. I Hoby innebär det redan i dagsläget att man är nere i det av politikerna stipulerade värdet genom att ta bort tre tjänster avsedda för stödundervisning.
Om uppgifterna stämmer är lärartätheten per 100 elever i Hoby nu 8.9 och Hobyskolan har fått tagit 30 procent av den ålagda besparingen för hela kommunen. Dessutom finns stora tveksamheter om både lärartätheten i Hobyskolans 1–6 och om kompetensbredden är tillräcklig för de lärare som blir kvar där.
Skola handlar inte bara om optimal bemanning utan om kvalitet, pedagogik och utveckling.

-Oklarheter finns om vilka tjänster som kan dras in när den nya organisationen sjösätts för att fortfarande bibehålla rimliga krav på behöriga lärare och inte frångå LAS-regler.
Besvärliga och långdragna förhandlingar står inför dörren och risken är uppenbar att besvikna föräldrar på andra skolor börjar agera när deras barns lärare får sluta för att ersättas av exempelvis en Hobylärare.

-Friskolan i Soft Center som får sitt tillstånd precis i ett läge när det finns stort missnöje bland föräldrar och elever.

-?Ingen vet i dag hur skolfrukosten ska organiseras och hinnas med under skoldagen enligt den särskilda omställningsgeneralen Tore Aronsson.

-Oklarheter om tågtransporterna till och från Hoby finns avseende säkerheten på perrongerna och ombord. Vi talar om cirka 100 ungdomar i 13–15-års- ålder som ska samsas om utrymme och de 50-talet tomma stolar som enligt statistik finns vid aktuella avgångar.
Enligt omställningsgeneralen kan det bli aktuellt med buss eftersom säkerheten ombord på skolbussarna har utvecklats positivt under de senare åren. Blir det inte tåg faller stora delar av besparingseffekten.

Om den politiska viljan trots allt är att genomföra förslaget riskerar man nu att få ännu mera vrede, med många som börjar på friskola samt att man i dagsläget inte kan avgöra om förslaget får de ekonomiska effekter som eftersträvas och om löften i samband med detta kan uppfyllas.
Dessutom verkar det som att med en kraftfullare styrning kan det underskott som finns inom skolan lösas redan nu.
Med kommande minskande elevkullar inne i Ronneby centrum (Hoby har minimal minskning) kan liknande åtgärder möta de ekonomiskt nödvändiga besparingarna.

Det finns all anledning att fundera över hur Hobys utveckling hade sett ut om man för tio år sedan inte satsat på en skola.
Hoby har minimal minskning av elevantalet jämfört med de centrala skolorna vilket tyder på att det finns unga människor som vill leva och bo på landet.

En begäran om folkomröstning är en demokratisk yttring och när 3?300 skrivit på, vilket motsvarar cirka 14,5 procent av den röstberättigade befolkningen, är det en klar yttring över att frågan bör skjutas upp till efter valet.
Vet man dessutom att omröstningen i fullmäktige byggde på att några ordinarie fullmäktigeledamöter stannade hemma för att förslaget skulle gå igenom är det ännu tydligare att frågan inte är förankrad ens i det representativa urvalet av befolkningen (fullmäktige).
Dessutom vet vi att JanAnders och i alla fall delar av S är tveksamma till att folkomrösta så kanske nedanstående kan vara en lösning?
Genom att skjuta upp verkställigheten av skolorganisation till efter valet skulle man visa inte bara politiskt mod, man skulle få en god nattsömn och folkets jubel. Då behövs ingen folkomröstning.
Lasse Bourelius
Hans Sjöberg
Alexander von Buxhoeveden
Linda Mattisson Olsson

1 kommentar

Filed under Folkomröstning, Kommunfullmäktige, Landsbygdsupproret, politiker, skola & lärande

Landsbygdsupproret konstaterar…..

…. att styrande majoriteten i Ronneby kommun som vanligt inte efterfrågar fakta. Rykten duger …
Sydöstran

1 kommentar

Filed under Landsbygdsupproret, politiker

En liten fågel viskade…

…. att en högt uppsatt politiker i Ronneby kommun anser att det stora antalet underskrifter till Folkomröstning beror på att folk fallit till föga för grupptryck!

Detta skulle särskilt gälla de lärare som haft dessa folkomröstningslistor på lärarrummen.

Landsbygdsupproret vill med detta bara göra åsikten hörd att vi tror att våra duktiga, kompetenta lärare i kommunen, som gör ett fantastiskt jobb trots rörig ledning, är fullt förmögna att själva ta ställning till vad de vill och inte vill skriva på.

Denna omyndigförklaring av vuxna människor som ovan nämnda politiker ständigt återkommer till är inte smickrande för en person i den ställningen.

Det för tankarna till helt andra, förkastade ledarskapsmodeller.

2 kommentarer

Filed under Folkomröstning, Landsbygdsupproret, politiker

Den stora skoldöden – en landsbygdsfråga!

Landsbygdskrönika i fyra delar

Läs också del 1&2 och del 3

Del 4 – Nedläggning av skolor –  inte främst en skolfråga

Nedläggningen av en liten skola på landsbygden är alltså INTE en skolfråga utan en samhällsfråga och i allra högsta grad en landsbygdsfråga.

Om det finns någon sorts dold agenda för att avfolka landsbygden och göra det omöjligt att bo utanför stadsmurarna är det dags att redovisa den nu.
Det är inte sunt att år efter år ge löften om en levande landsbygd, skriva vackra papper med storslagna planer om utveckling och bevarande, för att sedan gång på gång vända landsbygdsbefolkningen ryggen.
Är det så att man inte vill ha människor boende på landet?
Frågan är vad man ska göra med alla ödehus och tomma små tätorter när avvecklingen är över och hur hade man tänkt att människor ska få plats i städerna. Nya miljonprojekt?

Landsbygden, en gång landets ryggrad, är en viktig del av Sverige. Vi har sagt det förut och säger det igen. Det är en resurs som kräver förvaltning.
Alla dessa människor som av olika orsaker valt att leva på landsbygden, är en stor del av Sveriges befolkning som man inte med lätthet kan förbise.
Många människor har valt detta sätt att leva, vi är bara lite mer utspridda.
Vi VILL bo på landet och vi tänker INTE skylla oss själva! Vi vill ha möjlighet till ett drägligt liv på den plats som vi har valt att leva på och vi vill ha en LEVANDE LANDSBYGD!

Lämna en kommentar

Filed under Landsbygdsupproret, Levande Landsbygd, politiker, skola & lärande