För att bryta tystnaden …

I veckan publicerades i Kvällsposten ett reportage om sydostområdets totala brist på polisresurser.
http://www.expressen.se/kvallsposten/invanarna-gor-jobbet-polisen-inte-klarar-av/
Reportaget beskriver det som alla som är bosatta på landsbygden vet, nämligen: Det är ingen mening att ringa till polisen!
Det saknas resurser på alla plan och inte ens de brott som kan styrkas med vittnesmål eller där brottsutövaren tagits på bar gärning, har någon större chans att ta sig förbi det obligatoriska meddelandet om att ärendet är nedlagt i brist på bevis. Var finns resurserna undrar vi? Är detta verkligen endast en följd av dålig organisation och personalbrist? Eller är det en medveten prioritering från högre instans som går ut över både poliser och drabbade?
Hur det än gått till är det dags att säga ifrån! Basala samhällsfunktioner måste fungera i alla delar av Sverige. Från norr till söder, i stad liksom på landet. Det är och måste vara grunden vi bygger ett gemensamt samhälle på!

Nytt parti med landsbygdsfokus, siktar på riksdagen!

Landsbygdsdemokraterna är ett nytt parti som bildades i Örebro den 16 januari 2010. Bakomliggande drivkraft för partiets bildande är hur de etablerade partierna hanterar frågor med betydelse för befolkningen på landsbygden.
Måhända är Sverige moget för ett parti helt inriktat på landsbygden.
På partiets hemsida, landsbygdsdemokraterna.se, kan man läsa följande:

”Landsbygdsdemokraterna är ett parti för alla människor som bor och lever sina liv på landsbygden, i jordbruks- och skogsbygd, äldre stationssamhällen, bruksorter, kyrkbyar och andra orter med nära landsbygdsanknytning. Mer än en fjärdedel av rikets medborgare bor på landsbygden.

Grunden för partiets politik är alla människors lika värde och rättigheter. Oavsett var de bor och verkar ska alla människor ha samma möjligheter att påverka sin livssituation. Alla människor ska, oberoende av var de valt att bo och verka, tillförsäkras rätten till ett tryggt och bra liv, byggt på social hälsa och framtidstro. Partiet ska arbeta för en politik som är lojal och solidarisk med landsbygdens människor och främjar en långsiktig målsättning om en levande landsbygd.”

Om partiet har en chans att ta sig in i riksdagen återstår att se, med mindre än 8 månader till valet kommer det att krävas ett intensivt arbete för att marknadsföra Landsbygdsdemokraterna, men vi är övertygade om en sak. Landsbygden kommer att bli en valfråga i 2010 års riksdagsval.

Kommunal skola, ett misslyckat experiment

”Vi vill att staten återtar ansvaret för skolväsendet”
”Vi tar – som första parti – tydlig ställning för ett återförstatligande av skolan. Två årtionden efter den svenska skolans kommunalisering vet vi att resultaten inte blev bättre – de blev sämre. Det är därför hög tid att inför nästa mandatperiod föra en öppen och konstruktiv debatt om hur skolan ska styras i framtiden. Inför landsmötet i höst föreslår parti­styrelsen att Folkpartiet ska verka för en övergång till ett statligt huvudmannaskap. Ett skäl för ökat statligt ansvarstagande är alla barns rätt till likvärdig utbildning.”

Detta skriver Folkpartiets styrelse med Björklund i spetsen idag på DN Debatt Folkpartiet har dragit den slutsatsen att skola i kommunal regi inte blir rättvis och Landsbygdsupproret håller med.

Folkpartisterna understryker i sin artikel att det inte är de personer som bestämmer över skolväsendet man kritiserar.  Ändå är svårt att inte se förslaget som en stor smäll på fingrarna inte minst till de ledarmöter ute i kommunerna från partiets egna led som hjälpt till att skynda på skolans förfall.  Att återta kontrollen är statens enda väg för att stoppa slakten på den svenska skolan.

En statlig skola är i sig inte någon garanti för att det blir tätare mellan landsbygdsskolorna, men däremot skulle inte skolpengar kunna användas i det kommunala politiska rävspelet. Som att kvitta skolfrukost mot nedlagd skola. Kanske skulle resultat och kvalitet också spela en större roll för en huvudman med ett vidare perspektiv än den lokala maktbalansen.

Man kan ju undra om detta ställningstagande måhända grundar sig i de otaliga ilskna samtal Folkpartiet mottagit det senaste året, angående partiets sätt att lokalt använda skolan som slagpåse och hårdvaluta i kommunalpolitiska uppgörelser …

Ronneby i sluttande plan

Rapporterna tätnar om Ronnebys otrevliga rutschbana utför. Inte bara kommunen har problem med sina finanser. Nu stänger också två butiker som funnits länge i Ronneby; JC och Sko dej. I torsdagens (27/8) BLT skriver kommunalrådet Jan Anders Palmqvist om hur man prioriterat i finanserna. Han har också sedan före semestern infört en ny rutin: ”Demokrati ställer krav på oss alla att vara delaktiga i debatt och diskussioner med respekt för varandras åsikter och att vi redovisa alternativ”.

Att förändra sitt arbetssätt så radikalt kommer att kräva både energi och engagemang av kommunens politiker och tjänsemän. Under året som gått har föräldrar och landsbygdsaktiva fått erfara att det inte lönar sig att presentera förslag eftersom kommunens ledande politiker och tjänstemän varit helt ovilliga att strategiskt bearbeta förslag som kommit från kommuninvånare.

Nu är det upp till bevis. Kommuninvånarna kallar sin kommun Titanic, men det saknas inte förslag! Många presenteras bland kommentarerna på BLT:s webbplats. Tidigare har vi även rapporterat om idégruppen som startat på Facebook. Här är några av förslagen på åtgärder från kommuninvånarem:

”Nej Ronneby måste göra något drastiskt nu. Jag tänker främst på att ändra själva stadskärnan till något gemytligare så kanske fler Ronnebybor stannar kvar och handlar i stan. Torget ser hemskt ut!”

”Jag skulle vilja ha ett kallbadhus i anslutning till havet – öppet hela året med bastu och bryggor. En fin hopkoppling med Ronneby Brunn som kurort. Plats? På en brygga ut i havet mellan Ekenäs och Karön?”

”Jag saknar en riktig camping.Man kan inte hänvisa alla turister till Brunns hotellet.Jag vet få barnfamiljer som tillbringar 3-4 veckors sem på hotell i Sverige:-) Med en större camping belägen i utkanten av centrum kan man erbjuda cykel/gångavstånd till både havet och centrum.”

”Helt rätt att Ronneby behöver något liknande vatten land. Nu kan det vara på gång. Ronneby brunnsbad ska byggas om och förhoppningsvis så blir det som ritningarna visar idag. Det kommer då bli ett mini vattenland. Helt perfekt för Ronneby och oss som bor här, men det kommer även att dra till sig turister.”

”Vattenland i all ära, men vi har en hel kust med spännande inslag som toppar vilket vattenland som helst.
Titta bara på Torkö stenbrott och vilken potental där finns om man bara kunnat enas om att hitta gemensamma vägar. Finns mängder av natur och friluftsliv med grottor och andra spännande saker som inte kostar en hel förmögenhet att bygga upp.
Ronneby anser jag behöver hitta sin ”lilla” charm inte ta efter det som finns i varje kommun. vad har vi för unikt i kommunen som ingen annan har? Vi har underbara paddelstråk, fiske, båtsafaris, segling m.m.”

”Ronneby är ju ”Hjärtat i Sveriges trädgård” och det finns otroligt mycket vackra trädgårdar och Brunnsparken. Sverige flödar nästan över av trädgårdsintresserade människor som åker land och rike runt för att får inspiration. Här finns en jättemöjlighet. Gör moderna rabatter i delar av brunnsparken som designas av kända och okända människor, avtäck dem inför publik. Håll kurser i trädgårdsdesign etc.”

”Uteserveringar är ju väldigt trevligt, men de verkar ju bara bli färre eftersom kommunen tar hutlöst betalt!”

”Ett fik/cafe som inte stänger så tidigt som nuvarande gör på helger,Och då menar jag typ contan ställen.”

”Det jag saknar i Ronneby är en stor lekplats! Inte bara några få gungor och en sandlåda… En riktigt klätterställning… Möjlighet att duka upp fika korgen medans barnen leker… Båten i Brunnsparken har ett kanonläge…men det är ju bara en båt inget annant runt omkring…”

”Det vi behöver i Ronneby just nu är politiker och tjänstemän som inte vill se att Ronneby bli en spökstad! Andra städer frodas och folk gör av med pengar både till höger och vänster medans folk i Ronneby flyr. Vi behöver bli bättre på att få hit större klädeskedjor, Torget borde göras mer inbjudande (ta karlskrona som exempel med många fina uteserveringar)”

”Jag saknar kommunikationer runt Ronneby. Om man inte har bil i denna stad, så är man ”fast”.
Sen skulle jag vilja ha ett bilfritt torg, vilket borde kunna fixas mycket enkelt.
Alla avgaser från bilar som bara kör runt är helt onödiga!”

Varför krigar man?

I torsdags var det skolavslutning och antagligen de sista högstadieeleverna i Hoby på ett tag. Sedan mitten av 70-talet har kommunen haft problem att organisera skola för ungdomarna som bor utanför centralorten och slutet av 90-talet gjorde man det som varit ett förslag i mer än 20 år – öppnade ett högstadium i Hoby.

Det visade sig bli ett lyckat experiment, för det får vi förmoda att politiker och tjänstemän betraktade det som. Tyvärr, var man inte intresserad av varken experimentets positiva resultat eller konsekvenserna av en nedläggning när man lade fram förslaget om klassrumsförtätning inne i ”stan”. Och utan att granska alla konsekvenser tog man beslutet att lägga ner.

Kommer vi att åter igen se 20 år av diskussioner kring hur frågan om hur skolungdomar på landsbygden ska lösas, för 2012 då börjar skolbarnkullarna (och framför allt då i västra och norra kommundelen) att stiga igen. Situationen kommer kanske att bli en annan nu med den nya friskolan, som antagligen kommer att fånga upp  en hel del ungdomar. Detta trots att kommunen vägrar att hjälpa till med skolskjuts. Landsbygdsupproret har talat med föräldrar som föreslagit för kommunens tjänstemän att de gärna själva betalar för plats för sitt barn på matarbussen till  byn. Men skoltjänstemännen svarade då att de inte alls kunde tillåta något sådant. De kommer att beställa precis så många sittplatser som antalet barn som kommer att gå i kommunal skola och de kan inte alls tänka sig att ens beställa plats till ytterligare barn, trots att föräldrarna vill betala för platsen. Märkligt, eftersom kommunen kommer att spara pengar på att slippa beställa frukost till friskoleeleverna.

Varför detta krig? Föräldrar och ungdomar förstår det inte. Vems prestige är det som går förlorad om kommunen ämnar göra sitt jobb och se till att samtliga elever i kommunen får en god skolgång? Varför är man så ivriga i att skapa segregation? Vem vinner på det? Likt en Don Quijote skramlar man och vevar på i striden mot väderkvarnarna? Men vart leder detta? Vi vet vart det förde Don Quijote…

Samverkan är ledordet i tiden

Så skriver en av skattebetalarna i Ronneby kommun, som oroas över hur kommunens politiker och tjänstemän stoppar huvudet i sanden. Tommy Ahlquist, verksamhetschefen, hänvisar till att det inte finns några uppgifter om hur många elever som kommer att gå på friskolan i Ronneby. Detta skulle dock inte vara någon hemlighet om kommunen samspråkade med friskolan.

Ledordet i tiden är Samverkan; något som de flesta känner till oberoende av var de arbetar.

Skribenten befarar dock att det ligger en hund begraven genom kommuntjänstemännens beteende. Han menar att friskolan kan komma att bli en perfekt syndabock när man vill göra ännu fler neddragningar inom skola och omsorg.

Från landsbygdsupproret kan vi väl hålla med om och konstatera att det inte är första gången som kommunen har haft svårt att göra vettiga professionella strategier där man måste involvera samtal med människor och enkel matematik!

Läs hela insändaren på www.blt.se

Tillitsbarometern har kommit

I dagarna får ett antal medborgare i 33 svenska kommuner en enkät från Statistiska Centralbyrån. Frågorna den här gången handlar om ditt boende och din kommun 2009 och görs tillsammans med Ersta Sköndal högskola, som vill veta hur stora skillnaderna är mellan kommunerna i Sverige. Kanske har man i forskargruppen känt hur vindarna blåser i våra kommuner och vill veta mer?

Att bli utvald för att svara på dessa frågor känns som ett brev på posten (både bildligt och bokstavligt) med tanke på året som gått. Några av frågorna i enkäten handlar om huruvida man uppfattar att kommunens politiker och tjänstemän lyssnar på invånarnas åsikter och vilken tillit man har till politikerna och deras politiska arbete.

Att svara på frågorna var som att summera året som gått. Om man för ca 1,5 år sedan inte hade någon särskild åsikt, så kan i alla fall denna skribent säga sig åter och åter igen ha fått bevis för att politiker i vår kommun (Ronneby) över huvud taget inte funderat på  medborgarnas tankar och känslor kring förtroende och tillit. De har upprepade gånger, ihärdigt och envetet, påstått att det enda bevis de behöver är röstsedeln. Vill man ha exempel är det bara att bläddra sig igenom inläggen på den här bloggen.

Men, tro det eller ej, det är inte röstsedeln som skapar tillit. Det är det dagliga bemötandet och respekten för alla människor, oberoende av bakgrund, resurser eller geografi. Det är dags att vakna upp; med Internet och friheten att inte bara få utan också kunna yttra sina åsikter måste det till en helt annan dialog. Glåpord (som man tror inte ska nå sin destination…) och snarstuckenhet (i form av hot om indragna resurser) tillhör en politisk ordkrigföring som fungerade i den gamla tiden, där medborgarna inte kunde ge svar på tal.

Det är dags att förstå att spel för gallerierna inte fungerar. Vill man ha förtroende, så kan man inte snacka, låtsas eller stoppa huvudet i sanden, man måste helt enkelt bevisa att man förtjänar och framför allt vill ha förtroendet.

Vad vet vi om EU?

Om man ställer sig frågan ”vad vet jag om EU?” kommer förmodligen de flesta komma upp med svar som ”kostar mycket pengar”, ”bestämmer hur en banan ska se ut”, ”ger bidrag till jordbruket” och ”parlamentet finns i Bryssel”. Men EU påverkar oss mycket i vår vardag med de lagar och regler som instiftas i parlamentet, kanske borde vi veta mer än så?

Snart är det val till EU-parlamentet. Många svenskar har svarat i olika undersökningar att de inte kommar att rösta, de bryr sig helt enkelt inte om EU. Andra kommer att rösta på sitt ”vanliga” parti och somliga på nya partier som just nu har stor framgång, som till exempel Piratpartiet.
Om du tillhör dem som inte tänkt att rösta eller helt enkelt inte vet vad du ska rösta på så kan du få mer information på Europaparlamentets hemsida.

Som landsbygdsbo kan det vara extra viktigt att faktiskt intressera sig för EU frågorna. Mycket av EU:s direktiv och politik påverkar gles- och landsbygd direkt. Inte sällan utformas politiken efter de förhållanden som råder i centraleuropa och stämmer därför inte alltid överens med behoven här i norr.

Det är alltid svårt att engagera sig i saker som känns allt för avlägset och EU känns många gånger som en kolloss vi har svårt att påverka och därför försöker vi inte ens, men det vi kan påverka är vilka som ska representera oss, det svenska folket. Det är den enda gången vi har möjlighet att tala om vad vi tycker och vara med och påverka, då är det viktigt att vi nyttjar våra rättigheter.

Är vi delaktiga i EU?

Så få som 34 procent av EU-medborgarna tänker rösta i EU-valet. Knappt hälften av de tillfrågade svenskarna tänker sig att rösta. Räcker det för att upprätthålla någon form av demokrati eller är detta endast ett forum där respektive lands maktelit kan frottera sig och stångas för att kapa åt sig flest fördelar? Är den svenska befolkningen delaktig i EU? Vad är vårt mål med unionen och vad vet vi om vad våra politiker egentligen uträttar i Bryssel? Vad är egentligen anledningen till att valdeltagandet är så lågt?

Den omedelbara känslan är att besluten tas för långt bort från de människor som ändå blir direkt påverkade i sin vardag. Ur landsbygdsperspektiv blir detta högst påtagligt. Det är svårt att hålla sig uppdaterad om det som händer i parlamentet och våra medier verkar minst lika ointresserade som befolkningen.
Men nu är ju Sverige en del av unionen och även om de fantastiska slagord som en gång fick oss över 50 procentsstrecket i en folkomröstning visat sig vara rätt urvattnade måste vi ändå sova i den säng vi själva bäddat. Kanske är det dags att ta reda på vad som händer i Bryssel och vad våra politiker som kandiderar i EU-valet har tänkt sig att göra när de kommit dit. Har svensk landsbygd en plats i EU?

Vem värnar landsbygden?

I morgon måndagen den 20 april blir en händelserik dag i Ronneby kommun politiskt sett.

Först ut är alliansen som besöker Kulturcentrum under lunchtid för att träffa och samtala med invånare i kommunen. Enligt utsago reser de runt i landet för att skapa en grund för en valplattform inför valet 2010, genom att fråga väljare om vilka frågor som är angelägna. Vi hoppas att många engagerade människor åker dit och frågar HUR dom tänkt sig att stödja och iscensätta utveckling av landsbygden och glesbygden i vårt land!

Senare på kvällen samlas Ronneby socialdemokratiska arbetarkommun i Bräkne-Hoby folkets hus för att diskutera motioner till partikongressen. Som betraktare kan man fråga sig varför man har valt att mötas i Bräkne-Hoby? Hoby är en landsbygdsort och socialdemokrater i Hoby och Ronneby har mycket tydligt under 2008 manifesterat sin misstro till landsbygden och dess invånare som en resurs för kommunen. Först satte representanterna för Hoby och Hallabro/Backaryd (Krister Hallberg, Monika Lindqvist och Birgitta Andersson) upp ett spel för gallerierna där de avstod från att rösta om nedläggningen av landsbygdsskolorna genom att i samråd med sitt parti inte närvara vid kommunfullmäktigemötena. De bekände dock sin rätta färg genom att två dagar senare (efter det sista mötet i frågan) faktiskt närvara vid klubbningen av budgeten 2009 där nedläggningen av landsbygdsskolorna explicit definierades. Läs om historien på följande länkar:

I morgon är en annan dag Vad håller dom på med?! Med mössan i hand Elever känner sig kränkta

Vad är det man brukar säga?: ”Man står sig själv närmast”? Invånares, och framför allt inte barns, väl och ve får inte stå i vägen för den egna politiska karriären. Något som Monika Lindkvist uttryckte i en intervju i Radio Blekinge. Hobypolitiker bör skämmas (BLT) Hobypolitiker väljer lojalitet mot partiet (Radio Blekinge)

Krister Hallberg refererar till en annan taktik. Han menar att han inte fick gehör för sin åsikt i partigruppen, men att man inte röstar efter eget huvud i Ronneby partigrupp. Detta måste vara en inskränkande regel man upprättat lokalt, eftersom en av Landsbygdsupprorets läsare  ringde  till socialdemokraternas högkvarter i Stockholm och frågade om det stod någonstans i regelverk och stadgar att socialdemokrater inte får rösta efter egen åsikt. Givetvis fanns det inte någon sådan regel.  Jag är orolig för nästa valrörelse (Sydöstran)

I sin annons i BLT, där socialdemokraterna kallar till sitt möte har man också lagt in följande fras: ”Glöm inte att rösta 7:e juni”. Detta är verkligen något att beakta när man gör sitt val i juni. Landsbygdspolitiken är undermålig på nationell nivå och förnedrande på kommunal. Vill vi föra vidare detta synsätt på resurser och tillgångar till EU-nivå?