Ny F-9-skola i Ronneby!

SKOLVERKET GODKÄNNER FRISKOLA I RONNEBY KOMMUN

Utbildningsföretaget Karl-Oskar Utbildning AB har idag beviljats tillstånd till att bedriva skola för klasserna 1-9 samt förskola i Ronneby kommun. Läs tillståndet på Skolverket.

Har man räknesticka på kommunen?

Tommy Ahlqvist, verksamhetschef för skolorna i Ronneby, uttalade i går vid ett föräldramöte följande :

• Hela skolverksamheten ska spara 5 miljoner kronor redan under denna och nästa termin.
• Utav de 5 miljonerna ska 1 sparas på bara Hallabro/Backaryd
• Den miljonen ska utgöras av lärartjänster och inget annat! Föräldrar framförde igår att det kan finnas andra möjligheter att spara på de bägge skolorna men Ahlqvist var obeveklig, det är lärartjänster som ska bort.
• Vilka tjänster som ska bort ska lärarna själva utreda. De får alltså hålla sin egen strypsnara.
• Alla pedagoger ska räknas även de som endast jobbar som resurs åt en enda elev, bara assistenter utan pedagogisk examen tas bort från lärartätheten och hamnar då i en “annan kassa”.
• Om man kan komma upp med en  sådan lösning får skolorna stå orörda till nästa år.
• Ingen kvittning mot sparade pengar i skolskjutsar kan göras eftersom det är en “annan kassa”
• Förslaget skall vara klart redan i februari.

En fråga som genast uppenbarar sig är, hur blir det med “lärartätheten” på de bägge skolorna. Ponera att man tar bort två hela lärartjänster räknat på bägge skolorna och att dessa båda är ordinarie lärare, eftersom man inte kan ta bort de pedagoger som arbetar som resurs åt individer. Kommer eleverna att ha tillräckligt med lärare för alla lektioner som skolplanen innebär?

Nästa fråga blir, vart tog den stora satsningen på kommunens skolor vägen?
Fast kommunen kanske inte sträcker sig utanför sista rondellen?

Ska man anställa “assistenter” för att genomföra  det stora läsprojektet? Vilken kassa ska det tas i från?

Och de kvarvarande högstadiernas nya, extra social- och specialpedagoger, vilken kassa ska det tas i från?

Det är ju annars lätt att tro att alla pengar kommer från samma kassa, nämligen skattebetalarnas plånbok, men när kommunen räknar så hjälper det inte om man sparar i fall det är på fel konto!

Till sist: Den utlovade frukosten för högstadieeleverna blir på sin höjd en fralla under förmiddagen. Man undrar ju om de politiker som drivit den frågan känner sig nöjda med sin insats nu?

Vet inte politikerna hur illa det är?!

Att Snäckebacksskolan haft problem för några år sedan vet vi om. Vi har också fått beskrivet för oss av lärare på Snäck att läget nu är annorlunda. Men när fd rektor Thore Aronsson påvisar att 40% av niorna kommer att gå ut grundskolan med underkända betyg, blir det svårt för både föräldrar och elever att känna sig trygga med skolorganisationen i kommunen. Läs mer på Bengtbloggen.

Återigen visar Ronneby tydligt hur man saknar förmåga att analysera och strategiskt ta fram åtgärder. Istället belastas eleverna för resultaten; på samma sätt som man gjort i diskussioner om Kallingeskolans låga resultat. De goda resultaten på Hobyskolan borde vara bevis nog för hur man pedagogiskt kan vända en skola i en bygd, där akademisk kunskap och utbildning under flera decennier inte varit högprioriterat, till en skola med intresserade och väl presterande elever.

Frågan är om det ens finns tid att dra lärdom av denna pedagogik innan hela Hobyskolans organisation skjutits i sank?

Skolfrukost nyttigt – om man hinner äta!

I dagens BLT kan vi läsa om att Högavångsskolan i Olofström har infört skolfrukost. Lärare och de få elever som äter den verkar vara överens om att det är bra och att man orkar mer. MEN de som kommer med buss till Olofström hinner inte äta någon skolfrukost innan skolan börjar, schemat är för tight. Det finns ingen rast under förmiddagen som är tillräckligt lång att äta på, så trots att buffén står framme till klockan 10.00 är det bäst att de elever som inte bor i tätorten fortsätter äta frukost hemma.

Det är inte svårt att förstå att vi nu undrar hur våra tågåkande ungdomar från Ronnebys ytterområde ska få tid att äta sin utlovade frukost.

10-20 elever njuter av den dignande frukostbuffén på Högavång och nog får man en klump i magen av att tänka på hur man i Ronneby offrat fyra skolor för frukost.

Läs artikeln om Högavång här: BLT

Säkerhet till och från skolan

En Hoby-föräldrar frågade Tommy Ahlqvist, verksamhetschef för skolan i Ronneby, om man kommer att tolerera att barnen står upp på tåget till och från Ronneby. Ahlqvist svarade då att det inte är acceptabelt. Detta verkar vara ett klokt uttalande, eftersom regelverk för bussar i allmänhet säger att passagerare ska sitta fastspända. Och inbromsningar och olyckor händer ju även på tåg.

Landsbygdsupproret kontaktade Länstrafiken för att höra om frågan. I den senaste räkningen är det ca 120-130 passagerare på avgångarna 7.45 och 16.00. Totalt tar tåget 229 sittande passagerare, och en snabb överslagsberäkning visar då att med 110 elever kommer tåget att bli mer än fullt. Något extra tågset kan man inte sätta in, eftersom perrongen i Bräkne-Hoby inte är tillräckligt lång. Blekingetrafiken menar att de har rätt att ha stående passagerare och som de själva säger ”utan att göra avkall på säkerheten”. De hänvisade också till att man står väldigt mycket på tågen i Malmöregionen.

Vi är många föräldrar som själva var pendlande elever på 80-talet till Skogsgårdsskolan. Då stod vi också. Det fanns inga bälten och kommunen snålade med pengar med för få bussar som följd. Detta innebar att eleverna trängdes för att komma ombord först, för att slippa stå i gången. Idag ser man detta som vansinne. Åtskilliga olyckor hände då och har hänt sedan dess med bussar. Och krav på bälten och bältesanvändning har införts på bussar i allmänhet sedan dess.

Skillnaden mot tåg är en riskbedömningsfråga. Vid svåra tågolyckor, som tack och lov sker väldigt sällan, är förödelsen och dödstalen höga. Inbromsningar däremot kan ske och är relativt harmlösa, så till vida att passagerarna sitter ner och helst då med ryggen i färdriktningen, så att de slipper slungas iväg inne i vagnen.

Ni ledamöter som beslutade om detta i kommunfullmäktige; visste ni att det är detta ni tagit beslut om? Nej, visst ja, hur skulle ni ha kunnat veta det! Att ta fram en konsekvensbeskrivning ansågs ju som onödigt!

Förberedelser inför hösten

Thore Aronsson, som fd rektor på Snäckebacksskolan, har fått i uppgift att inför hösten förbereda högstadierna för anstormningen av landsbygdselever. Aronsson kommer att ha möte med elevråd och har i veckan redan träffat ett antal föräldrar.

En del anmärkningsvärt har framkommit under mötena. Aronsson kommenterade under föräldramötet bl a införandet av frukostar på högstadieskolorna. Enligt Aronsson har ingen av skolledarna blivit tillfrågade om hur frågan ska lösas. Föräldrarna uppfattade hans uttalande som att skolfrukost kommer att bli mycket svårt att genomföra.

Att detta inte skulle bli verklighet kunde väl vem om helst förutse; var skulle personal till detta tas på en högstadieskola med redan ansträngd personalfördelning? Och vi landsbygdsbor hade ändå inga förhoppningar om att våra barn skulle få del av denna frukost, eftersom de ändå inte hade hunnit äta den. Barn inne i stan kan däremot ställa fram väckarklockan och hoppa över frukosten hemma. Dessutom är detta positivt för hushållskassorna hos tätortsfamiljer. Var det detta som vänstern tänkt sig; att tätortsfamiljers hushållskassor ska erhålla ekonomiskt stöd från kommunens ansträngda kassa?

Om en före detta rektor inte kan se hur man ska lyckas organisera frukostar, så är det svårt att förstå hur kommunpolitikerna kan se detta, särskilt eftersom huvuduppgiften med skolnedläggningarna är att minska personalkostnaderna. Om någon hade kunnat övertyga vänsterpartisterna att skolfrukostar aldrig skulle bli verklighet, hade vi då haft ett annat resultat i fullmäktige i december?!

Och för resten , var finns Thore Aronssons lön i det här arbetet? Finns den med i konstadsberäkningarna för nedläggningen och omorganisationen  av skolorna. Vi kan då inte hitta honom. Innebär det att här finns en oförutsedd uppgift, som kommer att göra nedläggningen av skolorna ännu dyrare. Eller är det rektorstjänsten på Snäck, vilken han är tjänstledig ifrån, som betalar arbetet?

Partipiskan…igen

Som vi tidigare har rapporterat ”valde” landsbygdssossarna att stanna hemma vid kommunfullmäktigemötena när de skulle värna om landsbygdens intressen i skolfrågan.

Arbetarkommunens möten lär ha varit särskilt hätska den senaste tiden. Medlemmar i partiet ifrågasätter varför inte partiet toppstyrs i alla frågor, utan bara i vissa. Läs mer om dessa möten på Bengtbloggen.

Kanske summeras det bäst av kommentaren som inlägget fått:

”Funderar lite på varför inte partipiskan slog lika hårt när det gällde bandybanan?

Kan det beror på att JAP inte ville stöta sig lika mycket med sina trogna (S)väljare i centralorterna, nu när han har offrat landsbygdsväljarna i skolfrågan?”

Frågan som fortsätter att förvåna och förbrylla är hur man kan fortsätta att arbeta i ett parti där medpolitiker spottar åt ens åsikter och omyndigförklarar en som representant för sina väljare…

Var är regeringens landsbygdsstrategi?

Dags för landsbygden – otålighet och kritik växer

Regeringen ska redovisa sin landsbygdsstrategi den 27 februari. Vi är många landsbygdsbor som väntar på den. Otåligt och med spänning.

Strategin är efterlängtad. Den sammanhållna politik för landsbygden som regeringen hade med i regeringsförklaringen vid tillträdet, har vi inte sett röken av. Halva mandatperioden har gått!

Så börjar Inez Abrahamzon och Karl-Erik Nilsson ( vice ordförande resp. ordförande i Hela Sverige ska leva) dagens debattartikel i Norrbottens-Kuriren. Och nog är det så att vi har väntat länge nog nu. Fram med svaren nu! Hur ska vi göra? Hur ska det bli?

Vi har fått lära oss att politiker gärna lovar högt i valtider men nu är det dags att lära dem att det man lovar får man hålla.
Bara prat löser inga problem och fina ord på papper är just bara det, papper. Det vi behöver nu är handling, konkreta strategier och att regeringen i sina beslut visar att man menar allvar med En Levande Landsbygd.

Läs hela debattartikeln här:Norrbottens-Kuriren

Ungdomar skakar liv i ungdomsrådet

Två Hoby-ungdomar, Kasper Wahnström och Sissa Pagels, har beslutat sig för att väcka ungdomsrådet i Ronneby till liv. Efter en inspirationshelg på Sveriges Ungdomsråd har de fått massor av nya idéer.

”Allt är möjligt. I stället för att vänta på att någon annan ska ordna något, kan vi göra det själva” säger Sissa Pagels.

Kasper och Sissa vill att ungdomar mellan 13 och 25 i hela kommunen ska vara med och skapa nya spännande aktiviteter och bli mer delaktiga.

I vår ordnar de en landsbygdsturnering i fotboll, då de vänder på flödena, genom att låta ungdomar komma till Hoby istället för att landsbygdsungdomarna ska åka till centralorten.

De söker nu en politiker som vill vara med och engagera sig. Vem är tillräckligt öppen, kreativ och modig för att anta denna spännande utmaning, undrar Landsbygdsupproret.

Läs mer på www.blt.se

Skolfrågan rör upp Tingsryd

Även i Tingsryd står man inför förändringar inom skolorganisationen. I måndags beslutade en oenig kommunstyrelse att en bättre konsekvensanalys måste fram innan det slutgiltiga beslutet tas. Centerns Björn Elmqvist har med sitt krav om att innesluta även gymnasiekolan i sparplanerna (vilket ursprungligen även låg i förslaget) splittrat alliansen.

Intressant är också att notera den diskussion som förs bland läsarna på Smålandsposten, där det finns två sätt resonera i en så här viktig fråga:

1) att kritisera politiker eller enskilda läsare för att splittra en politisk allians och att ”våga ta svåra beslut” i en ”infekterad fråga”

eller

2) att diskutera en kommun i sin helhet och huruvida nedläggningar av skolor är en kortsiktigt medel att spara pengar, men inte på sikt inte gagnar kommunens tillväxt.