Kommunal skola, ett misslyckat experiment

”Vi vill att staten återtar ansvaret för skolväsendet”
”Vi tar – som första parti – tydlig ställning för ett återförstatligande av skolan. Två årtionden efter den svenska skolans kommunalisering vet vi att resultaten inte blev bättre – de blev sämre. Det är därför hög tid att inför nästa mandatperiod föra en öppen och konstruktiv debatt om hur skolan ska styras i framtiden. Inför landsmötet i höst föreslår parti­styrelsen att Folkpartiet ska verka för en övergång till ett statligt huvudmannaskap. Ett skäl för ökat statligt ansvarstagande är alla barns rätt till likvärdig utbildning.”

Detta skriver Folkpartiets styrelse med Björklund i spetsen idag på DN Debatt Folkpartiet har dragit den slutsatsen att skola i kommunal regi inte blir rättvis och Landsbygdsupproret håller med.

Folkpartisterna understryker i sin artikel att det inte är de personer som bestämmer över skolväsendet man kritiserar.  Ändå är svårt att inte se förslaget som en stor smäll på fingrarna inte minst till de ledarmöter ute i kommunerna från partiets egna led som hjälpt till att skynda på skolans förfall.  Att återta kontrollen är statens enda väg för att stoppa slakten på den svenska skolan.

En statlig skola är i sig inte någon garanti för att det blir tätare mellan landsbygdsskolorna, men däremot skulle inte skolpengar kunna användas i det kommunala politiska rävspelet. Som att kvitta skolfrukost mot nedlagd skola. Kanske skulle resultat och kvalitet också spela en större roll för en huvudman med ett vidare perspektiv än den lokala maktbalansen.

Man kan ju undra om detta ställningstagande måhända grundar sig i de otaliga ilskna samtal Folkpartiet mottagit det senaste året, angående partiets sätt att lokalt använda skolan som slagpåse och hårdvaluta i kommunalpolitiska uppgörelser …

Nya tider, nya lösningar!

Så är då Karl-Oskarskolan igång. Igår var det skolstart för 150 elever och de första skoldagarna tillbringas som lägerskola på Aspans kursgård. Det uppstod trafikstockning på den lilla Aspanvägen när alla föräldrar skulle lämna av sina förväntansfulla ungdomar till sina första skoldag. Dagarna är fulla av roliga aktiviteter och det var en sömndrucken 14-åring som Landsbygdsupproret pratade på torsdagsmorgonen: ”Nu ska vi ha 7-kamp!” sa hon och hade inte tid att prata.

Karl-Oskar-elever har roligt på lägerskola

"Vi sover på vinden"

Eleverna på skolan kommer inte enbart från Hobyskolan, som varit den skola som drabbats av oförklarlig nedläggning av högstadiet. Det finns elever från hela kommunen och till och med någon elev från en annan kommun. Det är många som vill ha en annorlunda skola med fokus på bra pedagogik och där varje elev är synlig.

Grattis och lycka till, Karl-Oskarskolan!

Läs om Karl-Oskarskolans start www.blt.se och  www.sydostran.se

De sista högstadieeleverna lämnade Hoby…?

I torsdag hölls den sista skolavslutningen med Hobyskolans högstadielever. Eleverna såg fram emot ett sommarlov, men det fanns ändå en stämning av vemod i luften när kommunens enda F-9-skola gick i graven.

Sista marschen med högstadieelever

Inmarsch in kyrkan

Elevrådsordförande och rektor lyfte båda fram i sina tal att man kämpat för att behålla skolan, men inte lyckats. Rektor Thomas Masseck tittade framåt och talade om att förberedelserna inför hösten rullat på under våren, medan elevrådets ordförande Hannes Fridolfsson tittade bakåt och mindes tre roliga år på skolan. Han vågade dessutom påstå att de nog haft roligare än vad alla 40-plusare nog kunde förstå.

Niorna sjöng Fiskar av silver

Fanbärare

Niorna framförde stämningsfull musik, som kanske både handlade vemodet och rebellen i ungdomarna som väckts under året som gått. Avslutningen var lika mycket en angelägenhet för sjuor och åttor som nu kommer att splittras på tre skolor; Snäckebacksskolan, Kallingeskolan och Karl-Oskarskolan.

"Till rytmen av en regnig natt..."

"...rev vi alla murar runt falska myter"

Skolans personal fick rosor

Tårar och kramar

Hur ska kommunerna klara de skärpta kraven?

När nu regeringen väljer att skärpa kraven för gymnasiebehörighet och också rensar upp bland de lokala programmen på gymnasiet blir konkurensen hård om utbildningsplatserna. Hur ska kommunerna kunna leva upp till de nya reglerna som börjar gälla redan 2011? Många kommuner, liksom Ronneby, väljer att spara in på resurserna i grundskolan till förmån för andra projekt i samhället, inte minst nu när ”den stora krisen” är här. Hur har man då bäddat för framtiden när de nya reglerna börjar gälla? Var ska man göra av de elever som inte uppfyller kraven?
Räddning blir kanske att man planerar att göra försöket med lärlingsutbildning permanent samt att man satsar på yrkesprogram med egen examen men även det blir ju kommunernas sak att administrera och möjligen kan vi då vänta oss fler sparpaket?

Valmöjlighet – endast för rika?

Landbygdsupproret har via en pålitlig källa fått kännedom om att Thore Aronsson vid ett arbetsplatsmöte för lärarlaget på Snäckebacksskolan uttalat sig om Karl-Oskarskolans elevers möjlighet till skolskjuts.  Aronsson meddelade  att skolchefen Tommy Ahlqvist inte ämnar låta de högstadieelever som väljer att gå på Karl-Oskarskolan få någon skolskjuts. Enligt Ahlqvist står det i skollagen att kommunen inte är skyldig att betala skolskjuts till barn som väljer annan skola än den hänvisade kommunala.

Nils-Ingmar Thorell uttalade i  BLT den 16 mars 2009 att han vill ge friskolebarnen skolskjuts: ”Alla barn ska behandlas lika och det innebär ingen merkostnad för oss.” Tjänstemännen är tydligen inte beredda att hålla med.

Om situationen uppstår att bara de barn som väljer Snäckebacken får skolskjuts innebär det en grov särskiljning mellan elever bosatta på landsbygden och elever i staden, där stadsbarnen har alla valmöjligheter och landsbygdsbarnen inga. Endast familjer med mycket god ekonomi kommer att kunna ge sina barn ett val om familjen är bosatt utanför Ronneby stad.

Kommunen är fortfarande ansvarig för varje barns utbildning, det enda som är annorlunda är att på två av kommunens skolor (G-klaven och Karl-Oskarskolan) är skolledningen en annan än anställda i kommunen. Dessutom blir kostnaden inte högre för en elev som åker till Karl-Oskarskolan än den varit om eleven valt att gå på Snäckeback.

Att  medvetet skapa segregering verkar inte bara kortsiktigt utan också rent oansvarigt. Ahlqvists rigida hållning kommer att skapa klyftor i vår kommun. Det finns elever som av olika skäl vill och har behov av att välja en mindre  skola.

Ska bara familjer med höga inkomster kunna välja?

Samma visa om igen..

Den 14 april skriver Tommy Hammarström i Expressen något vi kan relatera till. Rubriken är ”Satsa mer på byskolorna”. Varför skriver han så? Det kan bero på att elever många gånger har bra resultat och en lugnare arbetsmiljö i en mindre skola. Men det är ju kris, måste vi inte spara då? Jo visst, det är klart att vi måste spara, men besparingar bör göras på ställen där det verkligen blir en besparing och inte en förflyttning av kostnader till ett annat konto på bekostnad av människors, i detta fallet barns, hälsa.

Om Eda Kommun i Värmland skriver han: Den här kommunen är starkt färgad av socialdemokratiskt betongtänkande och större enheter är, a priori, en god sak, medan små byskolor är bakåtsträveri och såsom bjälkar i ögat på de styrande.

Som sagt detta är något vi kan relatera till…

Läs hela artikeln av Tommy Hammarström här: Expressen

En skola för alla – eller flera

Medan Sverige jobbar mot större enheter, centralisering och så få skolor som möjligt, allt medan den svenska skolan halkar längre och längre ner i statistiken, har USA kommit på andra tankar. Där har man insett att lösningen på skolor med dåliga resultat är att splittra dem i mindre enheter. Till exempel har man på en skola i Broklyn, NewYork, lyckats med att vända trenden från 23% med examen till att 90% av eleverna klarar sig, genom att dela upp den stora skolan i fyra mindre enheter.
Givetvis krävs det också positiva och kreativa lärare som tror på elevernas potential.
Rektorn Ben Shouldner säger att ”När eleverna börjar här så säger vi från dag ett att de kommer klara examen, och vi säger det så många gånger att de till slut börjar tro på det”.

Om vi vill ha en bra Svensk skola är det dags att börja ta forskning och beprövad erfarenhet på allvar. Mindre enheter där individen syns och bekräftas kommer i längden inte bara ge ett bättre resultat undervisningsmässigt utan också samhällsekonomiskt. Inget kan vara mer destruktivt för ett samhälle än att skapa utanförskap och känsla av hopplöshet. Dagens samhälle är i allra högsta grad ett klassamhälle, inte minst i skolan. Att utgå från att elever med dålig socioekonomisk bakgrund automatiskt kommer att prestera sämre i skolan är en farlig fördom.
Barn måste beredas lika möjlighet att få en utbildning, varifrån du kommer ska inte spela en avgörande roll.

Ansökan inlämnad för friskola i Hoby

I samband med informationskvällen i Bräkne-Hoby församlingshem den 4 mars bildades en föräldra- och intresseförening för en friskola i Hoby. Idag, 31 mars, lämnade denna förening in en ansökan till Skolinspektionen om att starta ett fristående högstadium i Hoby. Vid ett ev. godkännande kommer en skola att kunna starta hösten 2010.

Eftersom 1 april är sista ansökningsdag för friskoleansökan under 2009 har föreningen valt att lämna in ansökan, i väntan på att Karl-Oskarskolan ska få ett slutgiltigt svar från Skolinspektionen huruvida tillståndet för friskolan i Ronneby även innefattar Hoby.

Läs mer på hobyfriskola.wordpress.com

Ibland blir det dyrt att spara

Det är intressant att se hur det blir i bland när man inte riktigt lyssnat in ordentligt och saker och ting inte riktigt faller ut så som man hade tänkt…

”Dyr skolbesparing i Arvidsjaur

Publicerad i Expressen den 25/3 – 2009

Arvidsjaurs kommun beslutade att lägga ner högstadieundervisningen i byarna Glommersträsk och Moskosel för att spara 2,25 miljoner kronor per år.

Det visar sig nu bli en dyr besparing. Av de elever som berörs väljer 24 att börja i skolor i grannkommunerna i stället för att gå på Fridhemsskolan i Arvidsjaur. Det betyder att Arvidsjaurs kommun tvingas att betala 1,7 miljoner kronor till de andra kommunerna för eleverna.
Läs hela artikeln här: Expressen”

Skolan blir den stora valfrågan!

I en undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort framgår det att hela 73 procent av väljarna anser att staten bör ta över ansvaret för skolan.

• 89 procent anser att den svenska skolan (trots lagstiftning) inte är likvärdig. Skolans kvalitet skiftar betänkligt både mellan olika kommuner och inom kommunerna.
• 60 procent av de tillfrågade är positiva till friskolor.

Att ha en valmöjlighet uppskattas och friskolorna kan erbjuda en annorlunda pedagogik och nya tankesätt. De har på somliga ställen blivit enda alternativet till en dålig kommunal skola.

Håkan Boström skriver idag på DN:s ledarsida att:

”Kommunaliseringen kan i efterhand sägas ha blivit ett misslyckande. Kommunerna – vars verksamhet länge dominerades av socialtjänsten – har haft ett omsorgsperspektiv även på skolan. Kvalitet och kunskap har inte prioriterats.

Skolan har i stället tvingats att konkurrera med all annan kommunal verksamhet om allt knappare resurser. Följden har bland annat blivit att lärarnas löner fortsatt att halka efter. Sverige konkurrerar i dag med Moldavien om att ha Europas lägsta lärarlöner – vilket kan kontrasteras mot att en adjunkt på 1960-talet hade lön i paritet med en riksdagsledamot.” och vidare ”Svenska folkets positiva inställning till friskolor men negativa inställning till att staten dragit sig tillbaka på skolområdet, avspeglar helt enkelt det senaste årtiondets verklighet. Det finns anledning för politikerna att lyssna.”  Läs hela artikeln här: DN

Vi på Landsbygdsupproret håller med Håkan Boström. Det finns all anledning för de partier och politiker som är rädda om sina väljare att ta sig en ordentlig funderare på skolfrågan. Den kommer att bli ruskigt het till valet 2010. Dålig kommunal politik och ekonomi sätter våra barns framtid på spel. Det kan inte tillåtas.