Vi får fortfarande in namnunderskrifter till Manifestet, trots torsdagens farsartade kommunfullmäktigemöte. Ett möte som får vem som helst att inse att begreppet demokrati inte längre har något värde.
Det finns många som fortsätter att engagerar sig. Per Eriksson skriver på sin blogg Tankar från Skönevik om torsdagens möte och sina erfarenheter i kommunpolitiken. Läs sen!
Läs också på Bengt Mauritzons blogg om hans upplevelse av torsdagens möte och om synen på demokrati.
Under politiker
Den nya tiden har kommit till Ronneby kommun. Efter tordagens kommunfullmäktige blir Ronneby aldrig någonsin sig likt. Den politiska majoritetens genomdrivande av nedmonteringen och nedläggningen av landsbygdsskolor i Ronneby kommun har fått landsbygden att tala med en röst.
Skolfrågan har svetsat samman oss. För att vända den negativa utvecklingen i vår kommun och skapa tillväxt måste hela Ronneby kommun ges förutsättningar att växa inklusive dess landsbygd och våra landsbygdsskolor behållas. Detta kräver att landsbygden får sin rättmätiga del av Ronneby kommuns resurser.
En namninsamling med en begäran att nedmonteringen av landsbygdskolorna skall stoppas kommer att startas med målsättning att visa att stödet för våra skolor är oerhört starkt. Med detta i ryggen kommer vi att begära att Ronneby kommun genomför en folkomröstning i skolfrågan.
Slutligen; Landsbygdsupproret kommer att överklaga det tagna skolbeslutet till Länsrätten.
men vi tänker spela matchen till ända till slutet! Oavsett vilket beslut som tas i kväll kommer vi att fortsätta vårt arbete för en förändrad syn på landsbygden och dess potential.
Skolfrågan i Ronneby kommun är otroligt dåligt beredd. Underlaget omfattar inte alla skolor, den ekonomiska kalkylen är ofullständig och felaktig och inte minst, återremissvaret för småskolorna kan man inte med bästa vilja i världen kalla för utredning.
Det verkar inte ens som om de vet VARFÖR de skall genomföra reformen. Ena dagen ska vi spara, nästa ska vi satsa. En sak är säker, liggande förslag blir varken en besparing eller en satsning för skolan. Vårt råd är, börja om från början. Ta reda på vad som verkligen behöver göras för att Ronneby ska få den bästa skolan!
Kom till Kommunfullmäktige i kväll och visa med din närvaro att vi inte accepterar dåliga beslut på ännu sämre grunder. Klockan 17,00 startar fullmäktigesammanträdet i Stadshuset i Ronneby.
Vill du ställa en fråga så måste den vara inlämnad minst 10 minuter i förväg. Fullmäktiges ordförande har uppgett att angående Hallabro, Backaryd och Kuggeboda (som ligger som egen punkt) får endast frågor om återremissvaret ställas. Vi har inte kunnat hitta svaret på kommunens hemsida men om du vill läsa svaret, mejla till Landsbygsupproret så sänder vi återremissvaret som pdf-fil.
Om du inte kan gå på mötet, glöm inte att du kan lyssna via weben: www.ronneby.se
Under Kommunfullmäktige
Denna text är skriven av Gunilla Olofsson från Öljehult, Hallabro. Hon bad kommufullmäktiges ordförande om att få läsa den på kommunfullmäktigemötet på torsdag men han ansåg inte att reglerna för mötet tillåter sådant. Därför sände hon den istället till BLT och Sydöstran och vi publicerar den här:
Herr ordförande, ledamöter och åhörare
Det finns en stark önskan att göra något radikalt för att stärka skolans uppdrag i Ronneby kommun. Det är flera faktorer som ligger till grund för den situation som gäller i dag. Klart är dock att det inte är någon dålig skolverksamhet som bedrivs i dag.
Att utvärdera kommunal verksamhet är något som ska pågå kontinuerligt. Att göra satsningar är viktigt. Att hantera vikande elevunderlag är något kommuner brottas med i hela riket. Men HUR man hanterar det skiljer sig får kommun till kommun.
Hallabroskolans föräldraråd inbjöd samtliga partier i Ronneby kommun , skolledare inom Bräkne-Hoby rektorsområde samt föräldraråd och samhällsföreningar inom detta upptagnings-område samt Kommunbygderådet till ett möte med en representant från Västerviks kommun, för att få del av hur denna kommunen hanterar uppdraget att bedriva skolverksamhet.
Detta föredrag innehöll forskningsresultat från studier i framför allt Sverige och Norge och en omvärldsanalys av hur ett antal kommuner i Västerviks storlek hanterat skolverksamheten. Konsekvenser och slutsatser fanns också medtaget.
Mötet var förlagt till Ronneby stadshus för att göra det så tillgängligt som möjligt för inbjudna att närvara. Tyvärr deltog inga representanter för socialdemokraterna, folkpartiet, vänsterpartiet eller kristdemokraterna. För övrigt fanns alla inbjudna väl representerade.
För att ge de som var förhindrade att deltaga insyn i det som framfördes mailades de gjorda studierna ut till samtliga inom fullmäktige.
Skolutredningen har engagerat stora delar av Ronneby kommuns befolkning. Framför allt den del av befolkningen som bor på landsbygden. I Bräkne-Hobys rektorsområde berörs samtliga skolor; Hallabro, Backaryd och Bräkne-Hoby. Kuggeboda ligger också på ”landet”. Kalleberga är den skola som belägen i Kallinge (som räknas som tätort).
Skolutredningen berör alltså ungefär 40-50% av Ronneby kommun. Det är därför inte märkligt med det engagemang som denna frågas hantering har väckt.
Ett starkt uttryck för detta var manifestationsmarschen i början av oktober. Vad mäter sig med denna uppslutning – över tusen personer!
Uppfinningsrikedomen har varit stor i försöken att komma till dialog med beslutfattare. Förteckningen över inkomna remissvar till lokalutredningen är lång och innehållet värdefullt och genomtänkt. Uppmärksamheten i pressen har varit stor.
Från ledningen sida menar man att de engagerade medborgarna inte har helhets-perspektivet för det kommunala, totala uppdraget.
Herr ordförande, ledamöter och åhörare.
Jag ber er att begrunda följande……………………..
Vår kommun är en kommun med ca 28 500 invånare.
Vi står inför stora utmaningar: Politiska läget och klimatet. Ekonomiska läget. Varslen.
Miljö/ klimatförändringar, Hälsa; psykisk och fysisk.
Omvärlden.
Framtidstro, tillit, förtroende
VISIONER?
Skatteintäkter
Vision 2020 – 30 000 invånare – Hur når vi dit?
Bredbandsutbyggnaden – tillvarata och utnyttja denna investering/ satsning!
Marknadsföring av kommunen; Ronneby kommuns samarbete med Karlshamn
Mässan i Holländska Utrecht i mars.
Analys av inflyttning i vår kommun? Vart? Vilka? Varifrån?
Kommunens fenomenala placering i Region Blekinge med en flygplats vid centralorten.
Turism
Företagande
Bostäder
Var vill kommunledningen att människor ska bo om 10-15 år? Vart vill man styra?
Blekinge -Europa
Hur bygger vi en stark kommun?
Mellanmänskligt; Attityd och klimat
Hur gör vi kommunen attraktiv för barnfamiljer?
Naturtillgångar
Landsbygden – vår potential för morgondagens samhälle
Landsbygdsprogram på lokal-, regional- (länsstyrelsen med stimulansmedel till landsbygdsutveckling) och central nivå.
Hela Sverige skall leva – ekonomiska satsningar på landsbygdsutveckling – skapa arbetstillfällen, generationsväxling i företag på landet och programutveckling m.m.
(Beslut tas i december – troligtvis 10-15 miljoner till Blekinge av EU-medel för detta projekt.)
Leader – EU-medel till landsbygdsutveckling
En-, två- och fåmansföretag på landsbygden; idag och framtida utvecklingspotential
Engagerade samhällsmedborgare på landsbygden
Lägg här till dina egna infallsvinklar!
Var är vi?
Vart ska vi?
Hur kommer vi dit? På vilket sätt?
Vem gör jobbet?
Spelar det någon roll för helheten om satsningar på ”skolan” sker på bekostnad av landsbygdens skolor?
Är centralisering på bekostnad av landsbygden ett nödvändigt krafttag och ett vinnande grepp?
Koordinerar KS förslag med det landsbygdspolitiska programmet?
Koordinerar KS förslag till förändrad skolorganisation med Hjärtats fröjd-projektet?
Koordinerar KS förslag med de resurser som ställs till förfogande genom länsstyrelsens landsbygdsprogram?
Koordinerar KS förslag med de resurser från EU som kanaliseras via Leader?
Koordinerar KS förslag med de resurser som ämnas satsas i Blekinge genom Länsbygderådet och ”Hela Sverige ska leva”?
Koordinerar KS förslag med vision 2020 som talar om att Ronneby kommun är en attraktiv inflyttningskommun, särskilt för barnfamiljer och ett invånarantal på 30 000?
Koordinerar KS förslag med den ökade tillgängligheten som bredbandsutbyggnaden gett?
Koordinerar KS förslag med näringslivskontorets satsning på att marknadsföra Ronneby utomlands tillsammans med Karlshamns kommun?
Koordinerar KS förslag med det som man från näringslivskontoret sida identifierat som några av Ronneby kommuns styrkor: Goda kommunikationer (flygplats och bredband) och attraktiva miljöer att bo och arbeta i.) Människor som söker sig till vår kommun finner i vår landsbygd tystnad och livskvalite´och möjligheter att driva företag eller arbetspendla.
Kort sagt; Koordinerar KS förslag till förändrad skolorganisation med kommunens övriga satsningar/ investeringar/ intentioner/ visioner och mål?
Ronneby kommuns förtroendevalda politiker har sina mandat p.g.a. väljarnas röster.
Politikerna har getts förtroendet att förvalta och bygga – nutid och morgondag.
Det är stort ansvar och svåra beslut som är dem ålagda.
Men förtroendet kommer från väljarna. Så länge väljarna tycker att det verkar gå rätt till hörs de inte så mycket mellan valen. MEN i den här frågan och i det här politiska läget varken kan eller ska medborgarna vara passiva.
När ett beslut är så viktigt för framtiden måste det tas i ett helhetsperspektiv. Dialog och förankring och delaktighet är livsnödvändiga ingredienser. Underlag för beslut måste vara mycket bättre underbyggt än det som tagits fram i ovan nämnda ärende.
De människor, som med kraft reagerat på hur underlag till beslut för en förändrad skolorganisation tagits fram, och det förslag till beslut som det mynnat ut i,
är människor med förankring i den verklighet de lever i, ska komma att leva i – och lämna över till barnen, morgondagens samhällsbyggare.
Herr ordförande, ledamöter och åhörare
Ibland sägs det att det är bättre att fatta ett beslut och göra något, än att ingenting alls blir gjort.
Men i detta fallet är jag övertygad; om fullmäktige säger ja till en förändrad skolorganisation såsom den utformats i beslutsförslaget kommer det att påverka kommunens attraktionskraft och framtid negativt för lång tid framöver.
Vi gör alla väl i att nogsamt begrunda allt vi varit med om på denna ”resa”. På så sätt kan vi växa som människor och förhoppningsvis bli mer rustade för de kommande utmaningar vi kommer att ställas inför.
Den som har öron, den hör. Den som har ögon, den ser. Den som har ett öppet sinne, den tar det som hörs och syns till sig och reflekterar över det. Buren av sin övertygelse tar den som har kraft, röst, mod och inflytande sin insikt på allvar och arbetar i den riktning som krävs.
”Blott i det öppna har du en möjlighet. Stänger du om dig, kvävs och förtvinar du!”
Med önskan om eftertanke FÖRE!
Gunilla Olofsson
Ebbamåla 26 november 2008
Under Kommunfullmäktige
Vår uppgift är att lyfta landsbygdsfrågan. Landsbygdsupproret är en löst sammansatt organisation, helt politiskt obunden. Vi jobbar för landsbygden. Däremot är det vårt arbete att granska de politiska beslut som tas och att protestera mot de beslut som vi anser riskerar att utarma landsbygden
På torsdag 27/11 är det dags för Ronneby kommunfullmäktige att besluta i Skolorganisationsfrågan. Detta förslag till omorganisation har mött massivt motstånd hos befolkningen på berörda orter.
Detta handlar inte bara om några skolor. Det här är en fråga om landsbygdens överlevnad och utveckling. Att denna fråga väcker starka känslor och berör många människor, inte bara på landsbygden utan också i staden visar den långa lista med organisationer, företag och personer som skrivit under Landsbygdsupprorets Manifest.
Därför planerar Landsbygdsupproret en namninsamling för begäran om folkomröstning i det fall förslaget till ny skolorganisation röstas igenom på torsdag. Att de drivande i frågan försöker tiga ihjäl debatt och ignorerar våra initiativ till dialog och lösning ger oss inget val. Vi måste tvinga dem att lyssna till folkets röst.
Vi arbetar för samförstånd och samverkan. Om alla jobbar åt samma håll kan HELA kommunen, länet och landet utvecklas. För god ekonomi krävs att alla resurser utnyttjas och förvaltas!
Som flera inlägg och kommentarer på bloggen tidigare berättat om, sökte Ronneby kommun till utmärkelsen Årets Landsbygdskommun. Vi ställde oss tvekande till ansökan med anledning av den drastiska nedmonteringen av våra skolor som majoriteten i kommunfullmäktige vill driva igenom på torsdag.
Vi påpekade i inlägget Skolbeslutet redan fattat? att de två sidor Ronneby kommun skrivit om t.ex. Bräkne-Hoby kom till korta mot Kalmars 30 sidor om Ljungbyholm (2000 inv.). Idag kom svaret, svart på vitt. Det tyckte ”Hela Sverige ska leva” också! KALMAR blev åretas landsbygdskommun. Motivationen löd:
”Hela Kalmar ska leva är det uttalade målet för Kalmar kommun. För att nå detta provar kommunen nya vägar. Kommunen arbetar strategiskt med att ta fram nya demokratiska verktyg och föra en dialog med invånarna för ökad delaktighet och en positiv utveckling på landsbygden.”
Ett stort GRATTIS till Kalmar för att ni hittat en väg mot hållbar utveckling!
Slutledning; Ronneby har en LÅNG väg att gå!
För att läsa mer om Kalmars projekt se Ola Pagels kommentar 16/11 under Landsbygdupproret.
Vilka frågor tycker du ska ställas till kommunfullmäktige på torsdag? Tänk på att frågorna måste knyta an till dagens ärenden. Se dagordningen här: www.ronneby.se
Maila in frågorna till landsbygdsupproret@gmail.com eller gör en kommentar här under. Vill du själv ställa din fråga vid mötet? Tänk på att frågan ska lämnas in skriftligen minst 10 minuter före mötets början, alltså senast 16.50.
Frågestunden är din enda chans att göra din röst hörd under mötet så gnugga geniknölarna nu och tänk ut en riktigt bra fråga!
Under politiker
|
Av Lennart Borgström tidigare VD ABU Svängsta numera globalt verksam. |
2008-11-20 22:29 |
Det är märkligt att man inte under alla år av misslyckande inte har lärt sig att beslut skall fattas så nära skeeendet som möjligt. All centralisering (antingen det gäller kommuner eller företag) leder enbart till beslut baserade på okunskap om lokala förhållande. Centraliserade skolor t, ex. leder enbart till sämre utbildning och att alla elever blir utsatta för några få elevers dåliga vanor. Eftersom lärare i dagens skolor inte heller längre har någon rätt att utöva diciplin, blir stora skolor lätt tummelplatser för de s.k. tuffaste eleverna och deras inflytande. Sluta med alla krav på matsalar (som ändå serverar undermålig mat, som barnen inte tycker om) och gymnastiksalar och annat sådant som kan lösas på mycket billigare sätt.
I dag har flera hundra personer satt sitt namn under Manifestet, följ listan. Det är härligt att se hur vår skara bara växer! Manifestet
Enligt Skolverket visar Hoby bättre resultat än Snäck och Kallinge enligt SALSA. Värdena för 2008 är en uppskattning, då SALSA värden för 2008 inte har presenterats.
SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer.
Det saknas fortfarande svar på frågan vad som blir bättre om Hoby-eleverna flyttas till Snäck/Kallinge.
Presentation av SALSA-värden ur Skolverkets rapport
Här frågorna som ännu ej besvarats:
1. Idag arbetar delar av 7-9 lärarna på Hobyskolan, även i 2-6 verksamheten. Om 7-9 flyttas kommer dessa lärare att försvinna. I många fall handlar det om lärare med olika kompetenser som arbetar 5-40 % i årskurs 2-6. Det blir troligen svårt/omöjligt att anställa motsvarande personer på deltid.
I sjätte klass utökas integreringen med fysik, kemi, biologi och C-språk.
Det saknas fortfarande ett svar på frågan hur dessa resurser ska ersättas.
2. En del av eleverna, med särskilda behov, i Hoby 7-9 klarar av skolan utan extra resurser pga att det är en liten skola. Om de hamnar i en större (och troligen stökigare) skola kommer de att behöva extra resurser. Det saknas svar på frågan om vad fördelen med det senare är.
3. Enligt Skolverket visar Hoby bättre resultat än Snäck och Kallinge enligt SALSA (se grafen ovan).
Värdena för 2008 är extrapolerat (en uppskattning) då SALSA värden för 2008 inte har presenterats.
Det saknas fortfarande svar på frågan vad som blir bättre för Hoby-eleverna om de flyttas till Snäck/Kallinge. Och vad som blir bättre för eleverna på Kallinge och Snäck?
4. Från kommunen har vi fått reda på att alla har rätt till en likvärdig skola. Det saknas svar på frågan hur det blir en likvärdig skola då vissa elever kommer att vara hemifrån minst 10 timmar per dygn. Och borde inte likvärdig betyda att man strävar efter att alla skolor ska uppnå bästa nivå och inte som i detta fallet, att de skolor som är bra ska säknka sin kvalitet för att stämma in med övriga?
5. Enligt personer med erfarenhet av lärararbete och ledning av skolor har vi fått reda på att en bra storlek på en 7-9 skola är 300-350 elever. Detta gör att alla elever blir sedda och kan få uppmärksamhet av vuxna vid behov.
Det saknas svar på frågan vad som blir bättre för eleverna om vi har två stora 7-9 skolor jämfört med tre mindre.
6. Hoby rektorsområdet är det enda rena F-9 spår som finns i kommunen. Det har tagit tid att bygga upp denna verksamhet och enligt utvärderingen av Hoby-skolan från juni 2008 är det inte förrän nu som det gamla stadietänkandet suddats ut. Samarbetet mellan årskurserna har också kommit igång.
Det saknas svar på frågan varför F-9 spåret ska raderas när fördelarna börjar ta form och resultaten av dessa börjar komma fram.
7. Övriga skolor i Ronneby kommun bör ses över och förändras för att arbeta enligt F-9 modellen.
Det saknas svar på frågan varför detta inte övervägts.
8. Vi är inte emot förändringar som sker med fokus på barnens bästa. Innan beslut om förändringar antas vill vi se olika alternativ med fokus på barnens bästa samt en redovisning av vad som är pedagogiskt fördelaktigt.
Det saknas fortfarande en förutsättningslös och ingående utredning/analys av för- och grundskoleverksamheten i kommunen.
Utöver ovanstående frågor där svar saknas idag så finns en del frågetecken i de alternativ som redovisats för KS den 4/11.
Enligt redovisningen sparas drygt 11 miljoner om eleverna från Hoby 7-9 flyttas till Snäck alternativt till både Kallinge och Snäck.
0-alternativet sparar ca 9 miljoner. Det innebär att lärarantalet anpassas till antalet elever på de olika skolorna och att bemanning av övrig personal anpassas till elevantalet.
Det som bl.a. kan ifrågasättas är hur det kommer sig att:
– en minskning av elevantalet med ca. 140 elever i Hoby ger förutom färre lärare även en minskad bemanning av övrig personal (vilket är logiskt)
– att motsvarande minskning av elevantalet (140) på Snäck enligt 0-alternativet inte leder till någon förändring av bemanningen av övrig personal.
– att en minskning av elevantalet (90) i Kallinge enbart leder till en förändring av bemanningen av övrig personal med 0,5 tjänster.
Om det sker en liknande minskning av övrig personal på Snäck/Kallinge som i Hoby så kommer högst troligt skillnaden att vara marginell förslagen emellan.
Detta är frågeställningarna som måste övervägas inför fullmäktige den 27/11.
Under skola & lärande
Landsbygdsupproret!
Landsbygdsupproret! 